Det ställdes många sakkunniga frågor när Ålands producentförbund ordnade informationsmöte om jordbruksstöd och kontrollen av dem samt övervakningen av djurskyddet på Åland. Då besvarades också många frågor som åländska jordbrukare och djurbönder haft möjlighet att skicka in på förhand.
Bertel Storsved som är överinspektör för lantbruksärenden vid Statens ämbetsverk på Åland jämställde övervakningen av jordbruksstöden med polisens övervakning av trafiksyndare.
Utan den skulle säkert fler bilister köra för fort och på motsvarande sätt behöver man enligt Storsved kontrollera att jordbruksstöden betalas på riktiga grunder och till rätta jordbrukare. Annars ökar risken för missbruk.
– Den felaktiga utbetalningen av stöd bör vara under två procent av landets stödbelopp, berättade Storsved.
Han påpekade att övervakningen förebygger slarv och missbruk eftersom ansökningarna görs noggrannare och stödvillkoren följs bättre när odlarna vet att det finns kontroller och uppföljning.
Stöd kan förkastas utan sanktioner
Vid övervakningen av åkrar kontrolleras samtliga jordbruksskiftens arealer, grödor och hur stödvillkoren följs.
För djurens del handlar det utöver stödvillkoren om att kontrollera djurens öronmärken, uppgifterna i djurregistret samt inköps- och försäljningskvitton.
Om exempelvis en odlingsbar åker inte är sådd senast 30 juni eller en vall/träda inte skördad/slagen den 16 september blir skiftet förkastat, men om felet är högst 3 procent eller 2 hektar betalas stöden ändå enligt godkänd areal och utan sanktioner.
– Om den förkastade arealen är större men mindre än 50 procent, blir det en sanktion som är 1,5 gånger arealfelet i procent. Om den förkastade arealen däremot överstiger 50 procent blir sanktionen 2 x arealfelet i procent.
– Och om det finns brister i odlingen och det inte går att få en marknadsduglig skörd på en åker förkastas stödet för just det skiftet till 50 eller 100 procent, men det blir inga sanktioner för gårdens övriga stöd, förklarade Storsved.
Också beträffande djurstöden kan sanktionerna bli 1,5 eller 2 x skillnaden ifall antalet djur som inte går att identifiera är för stort. Men om högst tre djur som går att identifiera individuellt förkastas betalas stödet enligt det djurantal som godkänns och utan att djurstödet påverkas.
Om det finns omärkta djur görs ett nytt besök för att kontrollera att felet rättats till. För kontrollen tas en avgift på 150 euro samt en eventuell påföljdsavgift som är minst 300 euro.
Säkerhetsfrågorna är övervakarens ansvar
En av de frågor som skickats in på förhand var varför man inte får beställa en hel uppsättning öronmärken för sina djur.
Bertel Storsved konstaterades att den frågan måste ställas till djurregistrens kundtjänst, men påpekade samtidigt att risken för misstag och förväxling ökar om det på gården finns ”massor med lediga onödiga märken”.
En annan fråga gällde vem som är ansvarig om en oanmäld kontrollant skadas av djur på bete ifall djurägaren inte är med.
Svaret blev att övervakaren och dennes arbetsgivare ansvarar för personalens arbetssäkerhet vid granskning.
Satellitbilderna kan vara svåra att tolka
Också beträffande monitorering eller övervakning med satellit hade det på förhand ställs många frågor.
En gällde hur många byråkrattjänster som försvunnit som följd av satellitövervakningen. Vid Statens ämbetsverk på Åland handlar det om 50 procent eftersom personalstyrkan för lantbruksövervakningen har minskat från 2 till 1.
En frågeställare undrade varför Ålands bönder måste ”skena runt på åkrarna titt som tätt” för att ”motbevisa AI” att det på åkern faktiskt växer den gröda som de har fyllt i för skiftet.
– Fotobegäran skickas om det finns oklarheter beträffande skiftets stödduglighet, förklarade Storsved.
Han påpekade också att Finland använder samma satellitbilder och programvara för satellitövervakningen som Sverige, där odlarna enligt frågeställaren inte behöver fotografera sina skiften lika ofta som på Åland.
– På Åland finns antagligen fler små åkrar som är svåra att tolka från satellitbilder, var Storsveds förklaring.
Anmälare kan få namnet skyddat
Veterinär Annett Pfeifer som sköter djurkontrollen vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM berättade att de planlagda kontrollerna sker på utvalda gårdar som Livsmedelsverket fastställer.
Men kontroller kan också göras efter anmälningar om misstänkta brister i djurskyddet.
Då har myndigheten möjlighet att sekretessbelägga anmälarens identitet.
– Anonyma muntliga klagomål leder däremot till kontroll enbart om det finns misstankar om allvarliga brister, förklarade Pfeifer.
Djurskyddskontrollerna ofta oanmälda
Den första djurskyddsinspektionen sker alltid oanmäld, men som regel ska kontroller anmälas på förhand ifall detta inte äventyrar själva syftet med djurskyddsinspektionen.
– Det är ju lätt att snabbt gömma undan ett djur, nämnde Annett Pfeifer som exempel.
Med på mötet för att besvara frågor från publiken eller som lämnats in på förhand var också veterinär Erica Danielsson, som är sektionschef vid ÅMHM.
– Jag tycker informationstillfället var riktigt lyckat, sammanfattar ÅPF:s vd Pia Eriksson.