Ungosp1
Rekryteringen av unga är i dag en utmaning för många organisationer, även ÖSP. Josefin Norrback hör till dem som valde att engagera sig som ung. För henne handlade om att vara delaktighet och hon såg också möjligheter att påverka. Efter många år i ÖSP:s ungdomsverksamhet vet jag att jag kan vara med och påverka, säger hon.
Jordbruk SLC

Hur ska fler unga
aktiveras inom ÖSP?

För alla organisationer är rekryteringen av unga en utmaning. Frågan hur man ska nå alla saknar ett svar. En vilja att vara delaktig och en möjlighet att påverka var det som fick Josefin Norrback att engagera sig som ung inom ÖSP.

– Jag upplever att jag kan påverka. Det vet jag att man kan efter många år i ÖSP:s ungdomsverksamhet. Avstånden mellan fältet och våra beslutsfattare som för vår talan är också kort och har jag frågor kan jag snabbt ta kontakt med någon i ledningen. Så jag ser enbart fördelar med att engagera mig inom ÖSP och SLC, säger Josefin Norrback, 26.

Josefin Norrback började i likhet med många som är aktiva inom ÖSP att engagera sig som ung. I dag arbetar hon på hemgården som har fårproduktion i Pjelax och arbetar också som ekogranskare. Förtroendeuppdrag som hon har är ledamot i SLC:s fullmäktige och ungdomsutskott.

Utöver det är hon medlem i ÖSP:s fårutskott och suppleant i Sydösterbottens unga producenter.

– Direkt jag kom med i ungdomsverksamheten tyckte jag att det gick bra att komma med åsikter och idéer. Eftersom jag tycker att det är viktigt att vara med och påverka har jag också satsat tid och gradvis engagerat mig ännu mer.

– Sedan finns det också frågor, som EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP, som det är svårare att påverka. Men även här kan jag som aktiv framföra mina åsikter och därefter tar SLC medlemmarnas åsikter i beaktande i sin intressebevakning, säger hon.

Utmaning för alla

Tyvärr finns det också en del unga jordbrukare som väljer att inte göra som hon och aldrig blir medlem i ÖSP eller de övriga landskapsförbunden inom SLC. Den här frågan – eller utmaningen – diskuterades nyligen på ÖSP:s fullmäktige.

I takt med att antalet jordbrukare minskar blir också medlemmarna färre. Samtidigt ökar vikten av att rekryteringen av nya medlemmar fungerar optimalt.

– Rekryteringen av medlemmar bland unga är inte bara en utmaning för jordbrukets organisationer utan det gäller för alla. Det verkar vara svårare att aktivera ungdomar och det är ett problem som borde lösas. Hur det ska lösas vet nog ingen, men vi kan alltid bli bättre på det, menar Josefin.

Hon tycker inte att det som ung är svårt att komma med i exempelvis ungdomsverksamheten. Det ordnas aktiviteter runt om i landskapen och möjligheterna att bli delaktig är många. Men kan det vara brist på information som gör att en del unga inte är medvetna om att organisationer som ÖSP och SLC finns?

– Det kan finnas ungdomar som vi inte når och informationsspridningen kan alltid förbättras. Till exempel om den äldre generationen är medlemmar i ÖSP, men den nya är inte det för att de inte har tänkt på det. Det finns säkert också sådana fall.

– Men annars tycker jag att ÖSP ofta är ute och informerar på olika tillställningar och riktar sig till studerande inom jordbruket. Men kanske det finns en lucka så att vi inte når alla och om det är så måste vi fundera på vad vi kan göra mera, säger hon.

Djungel av förkortningar

För en oinvigd finns det många förkortningar inom jordbrukets organisationer som kan bli en djungel: Österbottens Svenska Producentförbund (ÖSP), Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), finska motsvarigheten Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK), Proagria Lantbrukssällskapet (ÖSL) och deras takorganisation Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) för att nämna några.

– Jag vet inte om jag de olika benämningarna krånglar till det för unga. Som sagt tycker jag att vi informerar rätt bra om vad vi gör. Men jag har studerat i Ilmajoki och umgås mycket med finskspråkiga i Södra Österbotten och där vet man vad SLC är, men säger jag ÖSP så vet ingen.

– Så där har jag för att göra det lättare för mig i stället säga ”SLC Pohjanmaa” (SLC Österbotten). Då förstår de vad jag menar, säger hon.

Hon anser också att SLC och ÖSP är närvarande på sociala medier. Organisationerna når i alla fall de egna, menar hon.

– Varje gång jag loggar in på olika sociala medier tycker jag SLC och ÖSP syns i de flesta flöden. De når åtminstone mig flera gånger mer dag, men det finns säkert de som faller utanför den här bubblan och att fånga upp dem är något vi kanske bör fundera på.

En viktig målgrupp som ÖSP och SLC bör fokusera på tror Josefin är deltidsjordbrukarna. Hon har många i sin kamratkrets som har jordbruket mera som hobby och arbetar med något annat vid sidan om.

– Den här gruppen av månskensjordbrukare ökar. På grund av annat arbete blir jordbruket inte ens liv och därmed kanske också intresset för att engagera sig avtar. Hur kan vi bättre nå den här gruppen som har ett litet hemman, men som kanske på grund av omständigheterna inte blir en del av gemenskapen? frågar hon sig.

Sämre utan intressebevakning

Att som intressebevakare representera alla är en utmaning. Josefin nämner stigande spannmålspriser som ett exempel. För spannmålsodlarna är det positivt men för svinproducenterna innebär det samtidigt att kostnaderna stiger.

– Det gäller att hitta en medelväg och det är inte alltid lätt.

Men en sak är säker. Med tanke på att jordbrukarna blir färre ökar vikten av intressebevakning. Enligt henne har ingen jordbrukare råd att stå utanför.

– Våra organisationer har en otroligt viktig roll och även de som väljer att stå utanför och inte vara medlemmar får ta del av fördelarna som vi jobbar fram. Mycket skulle vara sämre för jordbrukarna om vi inte hade organisationer som bevakar våra intressen. Därför är det helt naturligt för mig och de flesta andra att vara med, säger hon.

Läs också: Sören Stenroos tar över som ordförande för SLC:s ungdomsutskott