Enligt de nuvarande skördeutsikterna, som baserar sig på Pro Agria odlingsrådgivarnas bedömningar per 12.7 av sina egna regioner, kommer spannmålsskörden att uppgå till 3,1 miljoner ton, 10 procent lägre än 10 års medelvärdet. Nästa prognos publiceras 27.8. och beskriver läget den 23 augusti. Förväntningen är att prognosen kommer att skrivas ned ytterligare p.g.a. sommarens torka., skriver SLC-ombudsmannen Rikard Korkman i en kommentar.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle

Torkan och hettan har fått spannmålsskörden att mogna i förtid och tröskningen har kunnat inledas tidigare än vanligt. Korn och havre har lidit mest av torkan och deras skörd kommer att stanna vid 40-60 procent av en normal skörd på de allra torraste områdena och vid 70-80 procent på andra områden, uppger ProAgria i sin växtodlingsrapport.

Spannmålspriserna har stigit de senaste åren, vilket gläder odlarna. Men för köttproducenterna innebär det samtidigt ökade kostnader. Kostnader som känns för i synnerhet svinproducenterna som inte åtnjuter tillräckligt höga priser.
Livsmedelsverket har sänt en begäran om sädesprover till 1.500 odlare för kvalitetsuppföljning av spannmålsskörden.

En utmaning. Det var vad den ekologiska dikoproducenten Johannes Nylund i Träskböle ville ha när han i fjol sådde ekologisk höstrybs. Med facit på hand lyckades försöket utmärkt eftersom skörden blev större än förväntat. Läs mer i fredagens Spannmålstema!

Revideringsprocessen för PEFC-certifieringens kriterier ser äntligen ut att närma sig mål. Henrik Holmberg, utvecklingschef vid Södra Skogsreviret, redogör för de största praktiska förändringarna för skogsägaren.

Enligt Naturresursinstitutets uppföljning är det i största delen av landet glest med sorkar efter vintern. I de västra delarna av landet fanns det måttligt med sorkar våren 2021, vilket indikerar stora sorkpopulationer i höst. I östra och södra Finland förväntas populationerna öka något under sommaren. I norra Finland finns sparsamt med sorkar.

Intresset för skogsutbildningar har minskat de senaste åren. Därför har också konkurrensen om de som går dessa utbildningar hårdnat. När blivande kompetens hittas gäller det att slå till – som för Skogsvårdsföreningen Österbotten som nyligen knöt till sig Erik Sandvik.

Många skogsägare funderar nu på samma sak: hur driva virket i en torvmarksskog så att det är ekonomiskt lönsamt och på alla sätt hållbart? Svar på denna fråga ger klimatåtgärdsprogrammet ”Fånga kolet” som startats av jord- och skogsbruksministeriet.

Två tredjedelar av sitt liv har Anders Nordqvist, 45, i Saltvik Haga haft skogen som arbetsplats. Under många år har han också suttit i styrelsen för Ålands Skogsvårdsförening som nyligen hotade med virkesbojkott om inte åländska virkesuppköpare höjer sina priser.

LF ställde tre frågor kring virkesmarknaden åt två ledande tjänstemän.

Sedan början av året har 9,9 miljoner euro betalats i kemera-stöd för skogsvårdsarbete till skogsägare. Det är nästan en femtedel mindre än under motsvarande tid i fjol, uppger Finlands skogscentral.