Mjölk- och nötköttsproduktionen i EU väntas minska fram till 2035. Fortsatta strukturomvandlingar och politiska åtgärder på såväl nationell nivå som EU-nivå påverkar framtiden, betonades det på ett nöt och mjölk-seminarium i Vörå.
Från januari till juni 2025 minskade EU:s nötköttsproduktion i genomsnitt med 3 procent jämfört med motsvarande tidsperiod under 2024.
– Samtidigt har nötköttsproduktionen i Finland minskat med 7 procent parallellt med att konsumtionen gick ner med 5 procent. Det här glappet är en orsak till att kötthyllor har gapat tomma på vissa håll i landet, sade Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC, på ett nöt och mjölk-seminarium som arrangerades i Nöt och Mjölk Västs regi i Vörå den 21 oktober.
På sistone har mjölkproduktionen i Finland minskat, medan den inhemska konsumtionen har ökat. Producentpriset för mjölk har legat på 52 cent per kilo vilket är cirka en cent lägre än genomsnittet i EU.
– Vad gäller marknadspriserna för smör har en nedgång med 14 procent skett. USA-tullarna har haft en stor inverkan på detta, säger Nyholm.
Apropå framtidsutsikterna för den inhemska mjölk- och nötköttsnäringen förutspås enheterna bli klart färre men samtidigt större. Enligt prognoserna minskar mjölk- och nötgårdarna med 68 procent respektive 28 procent fram till 2040.
EU:s totala mjölkproduktion väntas minska fram till 2035.
– Efterfrågan på ost och smör kommer dock att öka. Samma sak gäller för fett- och sockerreducerade produkter. Vad gäller exporten från EU är det tänkbart att det kommer att satsas mera på dyrare mjölkprodukter framöver, säger Nyholm.
Politiken kan påverka nötsektorn
Också produktionen av nötkött förutspås minska inom EU på grund av låg lönsamhet, sjunkande efterfrågan och ökade hållbarhetskrav. Samtidigt väntas producentpriserna bli lite högre.
Cecilia Nyholm betonar att olika politiska åtgärder på både nationell och EU-nivå kan påverka nötsektorn framöver.
Exempelvis när det gäller EU:s lag om djurens välfärd har Finland troligen det väl förspänt på grund av den strängare lagstiftning som råder i landet.
– Apropå avskogningsförordningen som trädde i kraft sommaren 2023 har Finland lyckats få undantag från regeln om att inget får säljas från produktionsanläggningar som förorsakar avskogning. Villkoret är att berörda producenter förbättrar de egna djurens välbefinnande.
Nyholm listar en rad heta relaterade ämnen, bland annat användning av Boaver (metangasreducerande fodertillsats), olika djursjukdomar, betesgång, olika hälsoaspekter och beredskapsfrågan.
– Exempel på djursjukdomar är blåtunga, mul- och klövsjuka och fågelinfluensa. För att förebygga förekomsten av blåtunga har man snabbt lyckas leverera vacciner till Åland.
– Beredskap är en viktig sak med hänvisning till det geopolitiska läget. Om beredskapsfrågan fick mera synlighet kunde det bidra till att få upp den inhemska produktionen, säger Nyholm.
Nyholm räknar också upp några inhemska trumfkort i sammanhanget: välmående djur, vallbaserad utfodring, friska djur och stark sjukdomsreglering, god husdjursavel, konsumenternas förtroende och möjlighet till export.
– Det är svårt att exakt förutspå vad som komma skall. Strukturomvandlingarna och politiken både på nationell nivå och EU-nivå är några viktiga faktorer, konstaterar hon.
Råmjölken en hörnsten i kalvhälsan
Susanne Granbäck, kommunalveterinär i Pedersöre, höll en informationsrik föreläsning med rubriken ”Kalvhälsans hörnstenar”.
– En nyfödd kalv bör ges den första råmjölken inom två timmar efter födseln, understryker Granbäck.
Råmjölken är av central betydelse framför allt för att kalvarna ska utveckla antikroppar som behövs för att förebygga olika sjukdomar. Fettet i mjölken är också mycket viktigt.
Kalvarna behöver få vistas i en varm, torr och dragfri omgivning, helst på rena halmbäddar. Uppfödning i igloo, i svalare förhållanden, uppfyller också kriterierna för en bra miljö.
– Liggunderlaget bör vara torrt. Vått underlag är en stor riskfaktor.
– Att vaccinera sinkor i syfte att förbättra kalvhälsan är ett alternativ som blivit mera vanligt. Att få ner användningen av antibiotika är samtidigt relevant, säger Granbäck.
Rotavirus, coronavirus, E-coli-bakterier och urdjuret cryptosporidium är några förekommande gissel som man försöker förebygga genom vaccineringar.
Rotaviruset, med en dödlighet på 50-90 procent, är den mest utbredda virussjukdomen bland kalvar.
– En sjuk kalv är mycket smittsam. Viruset kan även finnas i djurets avföring i upp till sex månader.
Kalvhälsan påverkas bland annat av gruppstorlekar och kalvningsboomar, framhåller Granbäck.
Åtgärder som man bör vidta vid kalvrelaterade sjukdomsfall: föra prover till analys samt sträva efter att höja motståndskraften hos kalvarna och minska smittotrycket i anläggningen.
Att tvätta kalvboxar, separera friska djur från sjuka djur samt att använda skilda redskap för skötsel av friska och sjuka djur rekommenderas också.
76 personer var anmälda till nöt och mjölk-seminariet på Norrvalla. Bland åhörarna återfanns såväl aktiva mjölk- och köttproducenter som YA-studerande.