Arealen för höstråg är fortfarande på en nedgående kurva och blev i fjol 17.963 hektar, det vill säga nästan hälften mindre än år 2019. Det låga priset, beroende på överskott efter några goda skördeår är den största orsaken bakom det minskande odlingsintresset. På hösten i fjol såddes råg på 27.300 hektar, vilket ökade den prognosticerade arealen med 9.000 hektar.
Odlingsarealen av höstvete omfattade 54.106 hektar år 2021. De mest odlade sorterna var Ceylon på 41 procent, Skagen på 25 procent och SW Magnifik på 10 procent av arealen.
I fjol kunde vi se en något bättre växtperiod för oljeväxter, men förutom goda bestånd kunde också misslyckade odlingar noteras. Varierande väderförhållanden med långa torra perioder och angrepp av skadegörare har decimerat skörden.
Höstoljeväxter odlades i fjol på nästan 4.000 hektar, varav andelen höstrybs var något större. Senaste höst såddes höstoljeväxter på 10.000 hektar, men vintern och isbrännorna kan igen medföra stora utvintringsskador. ARKIVFOTO
År 2021 odlades bondböna i rena bestånd på 12.379 hektar och i blandbestånd på 429 hektar.
År 2021 odlades mat- och foderärter i rena bestånd på 22.910 hektar och i blandbestånd på 1.226 hektar. Av den totala ärtarealen odlades 81 procent som foderärt eller i blandbestånd.
Under de tre senaste åren har tre nya timotejsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Diandra godkändes år 2017 och Dorothy år 2019. Bägge har förädlats av Boreal Växtförädling. År 2021 upptogs sorten Liljeros i sortförteckningen. Den har förädlats i Norge.
Under de fyra senaste åren har fyra nya rödklöversorter godkänts i den officiella sortförteckningen. De inhemska sorterna Raisa och Selma godkändes år 2017 och Gandalf med ursprung i Norge år 2019. Det nyaste tillskottet är Peggy, en rikssvensk sort som upptogs i sortförteckningen år 2021.
Under de fem senaste åren har sex nya svingelsorter godkänts i den officiella sortförteckningen. Santtu och SW Tored godkändes år 2017 medan Vester, Vidvin och Cosmopolitan godkändes år 2019. Det senaste tillskottet är den inhemska rörsvingeln Eleanora, som upptogs i den officiella sortförteckningen år 2021.
Nya fältförsök vid SLU visar att det ger upp till fem gånger mer klimatnytta om mellangrödor används för att producera biogas och biogödsel än om de plöjs ner i jorden för att maximera markkolsinlagringen.
– Mångfald både i fråga om djur och natur är något jag vill se också i framtiden i gårdens skogar, säger Fredrik Pressler som förvaltar och driver Drägsby gård i Borgå. För mig är det viktigt att jag genom att sköta skogen kan kombinera bevarandet av mångfald, en god virkeskvalitet, en god ekonomi och en vacker miljö samtidigt som jag bidrar till att binda upp koldioxid, många saker som gagnar också andra.
Trots en utmanande vinter utan tjäle och med ömsom mjuka och även mycket hala vägar är det full fart i de åländska skogarna. Ålands Skogsindustriers såg i Godby kör dubbla skift.
