Hermanssons3
På en del ställen har gräset redan börjat grönska på dikoproducenten Johan Hermanssons betesåkrar. Här är det vitklövern som kryper fram ur marken. Gårdens herefordkor betar till största delen på naturbeten.
Jordbruk Tema

Naturbetena hägrar för korna på Sorpo

Hos lantbruksföretagarna Nina och Johan Hermansson på Sorpo i Pargas skärgård börjar kalvningen i gårdens djurstall så småningom vara avklarad. Det är liv och rörelse i djurstallet där gårdens 60 dikor huserar tillsammans med sina nyfödda kalvar.

Snart väntar vårbetet och sommarens betessäsong. Totalt kommer gården att ha 130 djur på bete i sommar. Men det är en bit kvar dit ännu, konstaterar Johan Hermansson.

– Vi brukar släppa ut korna i slutet av maj. Men våren är sen i år, och mycket beror nu på hur vädret blir i fortsättningen och hur bra marken torkar, säger Hermansson.

Vintern har varit besvärlig med ett omväxlande väder. Det har varit stora temperaturskillnader och nederbörden har växlat mellan snö och regn. Det resulterade i en omfattande isbildning på åkarna som försenat snösmältningen.

Men nu är åkrarna fria från is snö.

– Det är tack vare de många varma och soliga dagarna som vi hade i mars. Det räddade situationen, säger Hermansson.

Han väntar nu på att betesmarkerna ska torka upp ordentligt så att kan luckra upp jorden med en ogräsharv och avlägsna gammalt torkat gräs för att ge plats åt nytt. På vissa håll märker man redan att gräset börjar grönska.

Hermanssons1
Nina och Johan Hermansson är köttdjursproducenter sedan tio år tillbaka. Gårdens kor betar till största delen på naturbeten som strandängar och skogsängar.

Gårdens kor betar mest på naturbeten

Hermansson är naturköttproducenter. Gårdens kor som är av rasen hereford betar till största delen på naturbeten. 80 hektar av gårdens 100 hektar stora betesmarker är naturbeten. Resten är beten på åkermark som är gödslad. På dem växer främst vitklöver och olika grässorter av svingel.

Också på naturbetena växer olika typer av svingel och andra naturliga ängsblommor.

– De är tåliga mot klövtramp och återhämtar sig bra, säger Hermansson.

Till gården hör också 100 hektar stora vallodlingar där man skördar ensilage. På dem växer rödklöver, ängssvingel och timotej.

Kornas naturbeten finns på strandängar och skogsängar. Betandet gör att ängarna inte växer igen. För det här får man specialmiljöstöd. Flera av betena finns på artrika vårdisotoper som är värdefulla för naturens mångfald.

– Med naturbetena är det viktigt att man kan reglera betestrycket så att det inte blir för stort, säger Hermansson.

Trampandet från klövarna gör att man inte kan ha för många kor på samma betesområde för att undvika skador i marken. Man får inte heller låta korna beta växtligheten för kort. Då växer gräset inte till sig.

– Därför byter vi betesområden hela tiden, säger Nina Hermansson.

Fästingarna sprider farlig virussjukdom

Den här säsongen tvingas man avstå från ett betesområde helt och hållet. Det gäller den ena av två stora holmar där gårdens kor brukar beta.

Men avbrottet beror inte på att betesområdet tagit skada av betestrycket utan på att djuren drabbats av röldsjuka, en allvarlig virussjukdom som sprids med fästingar och gör att de röda blodkropparna förstörs.

– Korna dör i anemi inom några dagar ifall man inte upptäcker sjukdomen i tid och ger dem medicin, säger Hermansson.

I fjol infekterades hälften av korna som betade på holmen. Det gör att man valt att inte ha kor på bete på holmen i sommar.

– Det är en stor förlust i och med att vi går miste om specialmiljöstöd när vi inte kan ha djur på holmen, säger Hermansson.

Motgångar i starten

En ännu värre förlust är när korna dör i virussjukdomen. Sedan Hermanssons startade med köttdjursproduktionen för tio år sedan har 10–15 dikor dött i röldsjuka. De flesta dog alldeles i början efter att de startat och skaffat nya djur.

– Det var ett hårt slag att plötsligt upptäcka att flera kor ligger livlösa i hagen, säger Nina Hermansson.

De senaste åren har man haft bättre tur med djuren till följd av den immunitet som djuren utvecklat under årens lopp.

Gården har gårdsförsäljning av naturbetesköttet som marknadsförs under Sorpo Hereford. Man säljer främst till privatpersoner men också till sommarrestaurangen vid Pargas Port som ligger i närheten. Man brukar också sälja kött till daghem och en K-affär i Pargas.

Men nu tänker man börja trappa ner på köttförsäljningen.

– Kostnaderna och arbetsinsatserna har blivit allt högre, det tär på lönsamheten, säger Johan Hermansson.

I stället fokuserar man på uppfödningen av dikor.

Viktigt att djuren mår bra

Hermanssons är också medlemmar i föreningen Naturbeteskött producenterna.

– Det är en imagefråga. Det är viktigt med miljön och att djuren har det bra. Konsumenterna har också blivit allt mer medvetna och intresserade, säger han.

– De vill veta hurudant kött de äter. Och vi vill vara öppna och berätta om vår verksamhet, säger Nina Hermansson.

Hennes uppdateringar på Facebook om vad som händer på gården uppskattas av följarna som är över 600.

– Man märker att folk är intresserade av hur det går till på en lantgård. Det noterade vi när vi för ett antal år sedan hade öppet hus. Då kom det över 300 besökare och det blev långa köer till färjorna, säger hon.

– Vi blev totalt överraskade över det stora besökarantalet. Efter det har vi varit tveksamma till att ordna öppna dörrar på nytt, säger Johan Hermansson.

Det är i år tio år sedan gården övergick från mjölkproduktion till köttdjursproduktion med fokus på naturbeten.

– Det är stor skillnad inte minst med tanke på jobbet som är friare, man är inte lika bunden som med mjölkkorna. Och man märker tydligt hur landskapet har förändrats, nu blommar ängarna mera än förut, säger Nina Hermansson.

Hermanssons2
Strandängarna har blivit större och vackrare under åren som korna har betat på ängarna.