Rätt markberedning, korrekt ståndort och tät uppföljning är nycklarna till en lyckad skogsföryngring. På Södra Skogsrevirets kontor på Kimitoön jobbar arbetsledare Johanna Sjölander med att säkerställa bästa möjliga start för de nya skogarna. I ett aktuellt försök testas granulatgödsling för att se om plantornas tillväxt kan förbättras.
– Markberedningen är A och O. Den avgör mycket av hur det kommer att gå för plantorna, säger Johanna Sjölander.
Vilken metod som används för markberedning varierar beroende på markens bördighet. På bördigare jordar passar högläggning bäst, medan harvning eller fläckupptagning används på magrare, grovkornigare marker.
– Harvar man på för bördig mark får man ofta bara mer sly, förklarar Sjölander.
Höjer marktemperaturen, luckrar upp jorden
Markberedningen höjer marktemperaturen och luckrar upp jorden, vilket gör att trädplantornas rötter utvecklas snabbare och det är lättare för rötterna att tränga ner och få tag på vatten och näring.
För årets planteringar gäller gran på bördigare marker och tall på kargare.
– Andelen planterad björk har ökat, både som rena bestånd och i blandbestånd. Oftast räknar man ändå med att björken kommer in i skogen av sig själv, och björkplantorna är också dyrare än gran- eller tallplantor.
En del av Skogsrevirets kunder på Kimitoön väljer att plantera själva, men ungefär hälften köper tjänsten. Mängden planteringar som Skogsreviret gör har minskat, när också skogsbolagen numera utför planteringar.
Sjölander anlitar lokala entreprenörer på Kimitoön som utför planteringen.
– I år saknades tjäle, vilket gjorde att arbetet kunde starta något tidigare än normalt. Maj räknas som den bästa planteringsmånaden i våra trakter, men plantering pågår ofta till midsommar.
Kan arGrow ge starkare plantor?
Utöver det ordinarie föryngringsarbetet startar i dagarna ett mindre försök med granulatgödselmedlet arGrow på en 0,5 hektar stor provyta med gran och tall.
– En skogsägare som var intresserad tog kontakt, och vi bestämde oss för att testa i liten skala. Det handlar om att ge plantan lite extra hjälp i början, säger Sjölander.
Hon berättar att hon läst om arGrow, och funderat på om gödselmedlet kan ge så stor positiv effekt på plantornas överlevnad och tillväxt att det lönar sig att satsa extra. arGrow innehåller aminosyran arginin.
Gödselmedlet ska stimulera rottillväxt och mykorrhizasvampar, försnabba plantans etablering och vara en miljövänlig kvävekälla, då arginin binder till markpartiklar.
– Vi har en handdoserare, med vilken vi först doserar arGrow i planteringsröret, och sedan sätts plantan i röret. Det finns också planteringsrör med automatisk doserare.
Sjölander kommer att följa med hur gödselmedlet påverkar genom att jämföra gödslade plantornas utveckling med ogödslade.
– Vi ska också gräva upp några plantor för att jämföra rotsystemens storlek och utveckling.
Effekten är dock beroende av väder och vattentillgång. De senaste somrarna har varit ovanligt torra, vilket begränsar gödselns verkan.
– Är det för torrt hjälper inte gödslingen särskilt mycket. Det är en kostnadsfråga också, eftersom gödselkostnaden tillkommer och planteringen blir dyrare att utföra. Det blir intressant att se om tillväxten motiverar insatsen, säger Johanna.
En flaska arGrow räcker för cirka 450 plantor och kostar 18-20 euro med moms.
Röjning – en investering för framtiden
Efter planteringen följer en lång period av uppföljning. Gräsröjning kan behövas redan efter två till tre år, och slyröjning sker vanligtvis efter fem år.
I vissa fall krävs två slyröjningar innan plantskogsröjning.
På Kimitoön finns alltid röjningsobjekt att ta tag i. Sköts inte röjningarna i tid påverkas både tillväxten och virkeskvaliteten.
– Röjningen är jätteviktig för att skogen ska bli stormfast och frisk. Det är som att gallra morötter – utan gallring blir de sneda och klenväxta då de måste konkurrera om plats, näring och vatten, jämför Sjölander.