Virkeshandelns
miljonveckor har inletts

Virkeshandelns miljonveckor drog igång förra veckan. Virkeshandeln har, på grund av den korta vintern, under årets början varit livligare än i fjol. Gallringar som lämpar sig för sommaravverkning är särskilt eftertraktade.

Efterfrågan på massaved har stärkts ytterligare i takt med att konjunkturen vänt uppåt. Ofta fästs alltför mycket uppmärksamhet vid rekordhöga priser på stock, men för skogsägaren gäller det att se virkesaffären i sin helhet.

En lyckad virkesaffär handlar inte bara om pris – apteringen måste också genomföras optimalt. Skogsägaren kan vara nöjd med affären när den utgår från skogsägarens egna mål.

De nöjdaste kunderna hittas ofta då man konkurrensutsatt sin virkesaffär via skogsvårdsföreningen, eftersom man då kan välja den köpare som bäst uppfyller skogsägarens mål.

Metsätutka-enkäten följer med hur nöjda skogsägarna är med virkesaffärer. Enligt enkäten har skogsägarnas nöjdhet trendmässigt ökat under de senaste fem åren. I vår nådde skolbetyget redan över 8,5. Det är ett mycket gott resultat med tanke på att det årligen görs i genomsnitt över 100.000 virkesaffärer i Finland.

Miljonveckor?

Vårens miljonveckor inleddes förra veckan, då volymen för virkesaffärer som rapporterades av skogsindustrin uppgick till strax under en miljon kubikmeter.

Under årets början har handeln legat cirka tio procent över fjolårets nivå. Enligt mönster från 2020-talet står tyngdpunkten på virkeshandeln under de här åtta veckorna för en fjärdedel av hela årets virkeshandel.

Resultaten och budskapen från skogsbolag och sågverk har i år indikerat en viss förbättring i konjunkturerna. Bolagen har tydligt slagit fast att virkespriserna formas på marknaden och att marknadsekonomin för den delen fungerar.

Det klagas inte längre på höga virkespriser på samma sätt som förr, utan bolagen har lärt sig vikten av att hålla sina viktigaste samarbetspartners – de aktiva skogsägarna – nöjda. Här har det skett en tydlig förbättring.

Det syns även en viss optimism på marknaden, särskilt i Europa där Tyskland med sina framtidsinvesteringar är på väg att ta en drivande roll. Det är viktigt att komma ihåg att den främsta marknaden för skogs- och sågverksindustrin fortfarande finns i Europa. Framgång på närmarknaderna gynnar hela skogssektorn.

TEXT
Kalle Karttunen
forskningschef, MTK

ÖVERSÄTTNING
Mats Holmgård
skogsombudsman, SLC

Månadens faktaruta:

Skogsägare som sålt virke har de senaste åren blivit alt nöjdare. Skogsägarnas nöjdhet har alltså följt samma trend som virkespriserna. Men hur är det med de skogsägare vars objekt inte blivit avverkade – eller ens fått några bud? De är inte nöjda.

Skogsbolag talar ibland om problem med tillgången till virke, men är ändå inte alltid villiga att lägga bud på alla stämplingar.

Vinteravverkningsobjekt har lämnats orörda på grund av den milda vintern, och i vissa fall kan avverkningstiden ha löpt ut. Säljaren ska aldrig behöva bära köparens affärsrisk eller lida av att köparens interna styrning fallerat. Skogsägaren har rätt att kräva att avtal följs.

Ännu större problem uppstår med objekt där köparna vägrar lägga bud, till exempel av rädsla för miljöorganisationers kampanjer mot avverkningar i skogar där beståndets ålder är hög.

På marknaden måste det gå att lita på att man kan göra affärer med objekt som fyller lagens krav och där kriterierna för gamla skogar i naturtillstånd inte fylls. Köparna måste komma ihåg att deras egna val också kan bidra till att objekt försvinner från marknaden – då är det inte läge att samtidigt klaga på t.ex. virkesbrist.