Lyckade skördar och en hög avkastning är fördelaktig för jordbrukaren, konsumenten, miljön och klimatet. Kolodling – eller kolinlagring – är begrepp som många jordbrukare är bekanta med. Men oavsett vad man kallar det, så ger goda odlingsmetoder många fördelar.
– Det är viktigt att ha en helhetssyn på utsläppskällorna och storleksklasserna, den saknas ofta i media. Slutsatsen där blir lätt att det är dåligt att äta kött, och därför tycker många inom jordbruket att klimatdebatten ofta är snedvriden, säger Margareta Slotte och Magnus Blässar, växtodlingsrådgivare respektive mjölkgårdsrådgivare vid ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap i Bennäs.
De senaste åren har ProAgria haft olika projekt med klimattema. Att satsa på en klimatvänligare vall är något som mejerierna också uppmuntrar till.
– Redan det att odla fleråriga grödor som vall och bete ger lägre klimatpåverkan än ettåriga växter. Men det finns också många andra viktiga åtgärder och den första är att dräneringen är i skick. Dikena och dräneringen ska fungera, och finns möjligheter till bevattning är det också positivt, förklarar Slotte.
Dränering och kalkning
Har jordbrukarna satsat på dräneringen?
– Det varierar mycket om det är frågan om egna åkrar eller arrendeåkrar. Det är också en förutsättning att ha en bra grundtorrläggning i ett odlingsområde, svarar Slotte.
– Just dräneringsplanering är något som ProAgria Lantbrukssällskapet har satsat på och på den punkten erbjuder vi bra tjänster åt våra kunder, tillägger Blässar.
Något som också betonas i växtodling är att åkerns pH motsvarar odlingsväxtens krav. Om marken har ett högre pH kan växterna bättre utnyttja näringsämnena. Hur står det till med kalkningen i ert område?
– Det är också en kostnadsfråga och det är stora variationer mellan gårdarna, dessutom har det betydelse om det är egna åkrar eller arrende- eller avtalsåkrar, säger Blässar.
Flera olika växtarter
Att använda flera olika växtarter när en flerårig vall anläggs har lyfts fram inom ramen för olika projekt. Något som betonas är att ha klöver med i vallen.
– Växter med olika rotsystem utnyttjar markens näringsämnen bättre. De kompletterar varandra och en bredare palett av vallfröutsäde ger också större odlingssäkerhet, vilket ökar chanserna till en bättre vallskörd oberoende av väderförhållanden, säger Slotte.
Vanliga blandningar i dag är timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs och rödklöver. Valet av arter påverkas av jordarten.
– Valet beror också på om grovfodret riktas till sinkor, mjölkande kor eller ungdjur, som har olika behov av bland annat energi och protein, poängterar Blässar.
Slotte fortsätter:
– När det gäller bete är det vanligt att ha med arter som har en snabb återväxt och är tramptåliga; ängssvingel, engelskt rajgräs och vitklöver.
Mjölk- och köttproducenterna gör redan mycket på sina gårdar för att minska koldioxidavtrycket. Förutom att vidta åtgärder i och på åkern, betonar Blässar och Slotte att strävan mot ett minskat klimatavtryck handlar om en helhet.
– Ta väl vara på gårdens resurser, det vallfoder som inte kommer djuren till godo har det högsta klimatavtrycket, säger de.