Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bland annat ängssvingel, timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter – medan de samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.
Om några veckor är det dags att släppa ut djuren på betena för att börja skördandet av solsken! Så småningom under eller efter säsongens gång kan du börja casha in dina solskenseuron (”solar dollars”) – genom mjölk- och slaktlikvider. livdjursförsäljning, naturbetesstöd och andra ersättningar. Värdefulla euron på kontot som värmer lika gott som vårsolen! Enkelt eller hur?
Men vad håller på att hända? Har vi blivit besatta av att skapa verksamheter som allt mer kopplar loss djuren från gräsmarkerna. Kontaktytorna och banden blir färre och färre. Vi förlitar oss på cement och element, bygger komplicerade system med maskiner, automatik och ökad dieselanvändning. Ju mer vi bygger, desto tuffare blir det.
De ”bekväma och kontrollerbara” systemen verkar främst resultera i stress, ensamhet, hopplöshet och obegränsad trötthet – och färre euron i jackfickan. Men skam den som ger sig. Vi bygger vidare och investerar tyngre. Mer är mer, större är större.
I vinter har jag haft ynnesten att få ta del av fantastiska berättelser av köttproducenter som byggt upp sina verksamheter med fullskaliga besättningar utan att äga vare sig byggnader eller jordbruksmark. Man slås av enkelheten i deras system.
De förlitar sig på relationen mellan djur och mark. De driver sina verksamheter utomhus, betar året runt (färskt på sommaren, bal- och stockgrazing på vintern) och samarbetar med ett stort antal markägare genom att hyra mark eller erbjuda betestjänster.
De använder skogen som skydd på vintern, hyr in sig i någon byggnad, eller bygger vindskydd med enkla konstruktioner. Dessa exempel har varit främst svenska, skotska och kanadensiska, men väderförhållandena liknar våra.
Deras sammanhang möjliggör djurhållningssystem där djuren får gå ute, mår bra, följer ett naturligt beteende och möjliggör en kostnadsstruktur som få kan drömma om i de tidigare nämnda systemen.
Alla kanske inte har möjlighet att designa sådana helt gräsbaserade system i en handvändning, men ta en funderare nu när säsongen kickar igång. Hur kan jag på min gård maximera betesdriften och dra bästa nytta av solskenseurona där djuren får göra största delen av jobbet?
Kan jag stängsla in ett extra naturbete? Konvertera en åker till lättillgängligt bete nära ladugården? Samarbeta med en växtgård och beta en gröngödslingsvall eller fånggröda? Rotera djuren bättre så att betet får vila och ge mera avkastning under säsongen?
Maxade näringsrika grästuggor som djuret river av med egen tunga är den bästa valutan att satsa på för en lönsam djurdrift anno 2025. Ha en fantastisk betessäsong bästa solskenskapitalist!
Patricia Wiklund
Invenire
Projektet Nästa generation naturbeten