På Stoney Creek Farm i Minnesota, USA, har familjen Breitkreutz återfunnit glädjen i att bruka jorden. Ännu för några år sedan led de av dålig markstruktur, allt sämre skördar och sjuka djur, men i dag frodas både grödor och kreatur tack vare övergången till regenerativt jordbruk.

Nina Långstedt, ekobonde i Ingå, tror på regenerativa odlingsmetoder. – Regenerativ odling handlar i korthet om att sätta all fokus på jordhälsa och mikrobiologi, att återskapa och bygga vitala system i jorden. På samma gång uppnår man en mängd olika fördelar som ökad biodiversitet, kolbindning och bättre bördighet. Det handlar om ett holistiskt synsätt på jordbruket.

Rapporten ”Färdplan för ett hållbart jordbruk” kommer med många bekanta förbättringsförslag för det framtida jordbruket i Finland, men lanserar också några nya idéer. Och ju större miljönytta en jordbrukare producerar, desto mer stöd ska han eller hon få, säger Natur och Miljös verksamhetsledare Berndt Nordman.

Den nyazeeländska fåravelsorganisationen Beef+Lamb New Zealand (B+LNZ) har börjat avla fram får med nedsatta metanutsläpp. Enligt organisationen är reduceringen av metanutsläpp en av jordbrukarnas viktigaste prioriteter.

Snart är 2019 slut. Det är läge att summera året som gått och försöka se vad som kan vänta oss 2020, skriver SLC:s ordförande Mats Nylund i sin julhälsning.

Fårfarmarna Markus Karlsson och Charlotta Björklöf fanns på plats vid Gamla Malmens julmarknad i hemkommunen Pargas. Det är en fin chans att träffa kunder, men så många fler marknader blir det inte för dem i år.

Med en sensor i varje såenhet som kontinuerligt registrerar antalet frön som passerar och i kombination med registrerad framkörningshastighet kan såmaskinen automatiskt reglera utmatningen så att antalet frö per ytenhet blir exakt som lantbrukaren tänkt sig.

Just nu finns det en del prisvariationer på handelsgödsel inför nästa säsong runt om i Europa. Landsbygdens Folk gör en jämförelse mellan priserna här hemma i Finland, i Sverige och i Estland.

Naturresursinstitutet Luke har uppdaterat beräkningen av referensnivån för hur mycket koldioxid de finländska skogarna binder. De nya nivåerna är mindre än tidigare eftersom nya beräkningssätt använts. Också det uppskattade uttaget av stamvirke har minskat i de nya beräkningarna.