Metanutsläppen från jordbruket, avfallshanteringen och energisektorn måste sänkas, kräver EU-kommissionen. De tre sektorerna står tillsammans för 95 procent av alla metanutsläpp. Några gränsvärden nämner kommissionen däremot inte.
Metan är efter koldioxid den näststörsta källan till klimatförändringen. I samband med lokala utsläpp förorsakar metan också hälsoproblem. Metanutsläppen är därför viktiga för EU:s klimatmål 2030 och klimatneutraliteten 2050, konstaterar kommissionen.
Om EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten, måste utsläppen av samtliga växthusgaser skäras ned, understryker klimatkommissionär Frans Timmermans som är ansvarig för den gröna given.
Enligt kommissionen måste metanutsläppen sänkas 35-37 procent om EU ska nå de uppställda målen för en sänkning av alla klimatutsläpp med 55 procent fram till 2030. I första hand ska övervakning, verifiering och rapportering av utsläppen bli effektivare.
Satellitprogram och bättre foder
Kommissionen ska stöda starten av ett nytt internationellt observatorium av metanutsläpp i samarbete med FN:s miljöprogram Unep, koalitionen för klimat och ren luft (CCAC) och det internationella energiorganet IEA.
EU:s satellitprogram Copernicus ska också förbättra sin övervakning. Därigenom hoppas EU på en bättre kontroll. Satellitövervakningen ska enligt kommissionen bidra till att upptäcka globala superutsläppskällor och identifiera stora metanläckor.
Kommissionen ska förbättra rapporteringen av utsläpp från jordbruket genom förbättrad datainsamling. Minskningen av utsläpp från jordbruket ska främjas via CAP-stöd som gynnar effektiva åtgärder.
Målet är att skapa en optimal praxis för innovativ metanbegränsande teknik inom jordbruket samt bättre djurfoder och boskapsuppfödning. Målinriktad forskning ska bidra till ny teknik, naturbaserade lösningar och bättre fodersammansättningar.
Organiskt avfall och restprodukter som inte går att återvinna ska användas för att producera biogas, biomaterial och biokemikalier. Detta ska bidra till nya utkomstmöjligheter på landsbygden och samtidigt motverka metanutsläpp.
Inga nya mål för jordbruket
Kommissionen ha däremot inte ställt upp några bindande mål för jordbruket. En expertgrupp ska först analysera metanutsläppens sammansättningar inom produktionskedjan.
Ordföranden för EU-parlamentets jordbruksutskott, tysken Norbert Lins (EPP), välkomnade kommissionens initiativ i en kommentar. Han efterlyste mer forskning inom nya foder- och stallteknologier och uppmanade till ett innovativt samarbete inom sektorn.
Enligt Lins är nya strategier för utsläppsreduceringar via EU-program att föredra framom ensidiga regler som bara syftar till ett minska boskapsbeståndet. I stället måste det forskas mer i strategier som reducerar utsläpp via enterisk fermentering.
Därmed avses metoder som minskar produktionen av metan hos idisslare. Sådana praktiska tillämpningar har ännu varit få inom animalieproduktionen. Det saknas goda helhetsperspektiv för lösningar inom det aktuella området.
I slutet av sin livscykel omvandlas metan till koldioxid och vattenånga, vilket ytterligare bidrar till klimatförändringen. Minskade metanutsläpp bidrar därför både till att bromsa klimatförändringen och förbättra luftkvaliteten.