Sprängticka och lackticka är svampar som kan ge en rejäl tillskottsinkomst i skogar där avkastningen annars skulle vara låg. Sprängtickan växer på levande träd, medan lacktickan växer på stubbar eller döda träd. Företaget Kääpä Forest söker nu flera odlare som vill ge sig in i branschen.
Sprängtickan har traditionellt använts inom folkmedicin på flera håll i världen. Tickan torkas och kan sedan säljas som kosttillskott, te eller råvara för olika hälsoprodukter.
Marknaden finns i huvudsak i Asien och Europa, men växer över hela världen säger Alm Nyman, skogsexpert på Kääpä Forest i Karislojo.
– Vi har nyligen gjort ett avtal om att lansera Nordic Mushrooms på den amerikanska marknaden. Nordic Mushrooms är ett varumärke där de svampar vi odlar utgör råvaran för olika pulver och tinkturer. Förädlingsarbetet sker i våra utrymmen i Karislojo.
Det finns en växande efterfrågan på olika typer av hälsofrämjande produkter i stora delar av världen. Men de tickor som i dag finns på marknaden är av varierande kvalitet och deras egenskaper varierar.
Kääpä forest odlar en speciell sort av sprängticka som heter Pohjola. Den är dna-testad så att man säkert kan kontrollera att tickan är av rätt sort i oklara fall. På det sättet kan företaget garantera en jämn kvalitet och att svampen innehåller just de ämnen som man vill ha.
Passar på fuktiga områden
Enligt dagens pris är det är lönsamt att odla sprängticka. Ett kilo torkad sprängticka kostar i dag 30-35 euro. Kostnaderna för att anlägga en odling på en hektar är omkring 6.000 euro (+moms), det innefattar ympar och arbete, eller dryga 4.000 euro om skogsägaren väljer göra ympningen själv.
Skörden beräknas uppgår till 750 kg/ha, och det betyder med dagens priser en vinst på 12.000-18.000 euro per hektar.
– Ännu finns det inte odlad sprängticka på marknaden, berättar Alm Nyman. Men den årliga efterfrågan på världsmarknaden är 4-5 miljoner kg, så även om vi kommer upp till vårt mål på 100.000 kg/år så är det bara en liten andel.
Det är också värt att komma ihåg att sprängtickan ger inkomster betydligt snabbare än normalt i skogssammanhang. De skogar som används för produktion av sprängticka är allt från björkskogar där de stammar som skulle bli massa-/energived istället används för svampodling till blandskogar eller fuktigare områden där det inte går att producera björktimmer.
I dag rekommenderar man 500 stammar per hektar för odlingarna.
Målet är 120 hektar nya odlingar per år
Kääpä forest söker för tillfället fler skogsägare att göra partnerskapsavtal med. I dag har man ca 200 hektar avtalsodlingar där det odlas sprängticka. De enskilda odlingarna är mellan en och 30 hektar stora.
– Vårt mål är att öka arealen med 120 hektar per år, säger Nyman. Det behöver inte vara ren björkskog, utan kan vara en blandskog med björk, andra lövträd eller gran. Sprängtickan växer vilt också på andra lövträd än björk, men det är endast på björken som den utvecklar de bioaktiva ämnen vi vill ha.
Minimistorleken för ett partnerskapsavtal är en hektar. Avtalet innebär att företaget sköter ympningen och skörden och köper in skörden när det är dags. De ger också en garanti på att 75 procent av ymparna gror.
Den första skörden kan ske efter 8-10 år. Därefter kan man göra ytterligare en till två skördar. Träden där sprängtickan odlats kapas sedan till högstubbar innan sprängtickan tar kål på värdträdet, toppen kan då utnyttjas till energi- eller massaved.
Därefter kan man ännu ympa in t.ex. lackticka, även känd under namnet reishi, i stubbarna, den innehåller också eftertraktade ämnen och används i på liknade sätt som sprängtickan.
Det är också möjligt för skogsägaren att bara köpa ympmaterialet och ympningstillbehören och sköta jobbet själv, men Nyman säger att majoriteten väljer att göra ett ”nyckeln-i-handen”-avtal där företaget sköter allt jobb.
För att företaget ska köpa in skörden krävs att skogen ekocertifieras innan den första skörden görs. Det är ytterligare ett sätt att försäkra sig att råvaran håller jämn kvalitet.