De som odlar specialgrödor på Åland skulle gärna driva sina bevattningspumpar med el, men höga anslutningsavgifter avskräcker trots att pumparna bara används under en del av året. Nu är det nämligen så att man måste betala lika mycket för att ansluta en enskild bevattningspump till elnätet som för en hel fastighet.
Ålands Elandelslags vd David Karlsson konstaterar i en artikel här i LF 8.10 att också många sommarstugeägare och övriga abonnenter gärna skulle vilja betala en lägre avgift med motiveringen att de förbrukar el bara under en del av året. Som jag ser det är ändå en fritidsfastighet och en enskild eldriven bevattningspump inte fullständigt jämförbara.
Hur som helst säger vd David Karlsson vidare i samma artikel att den enda möjligheten för jordbrukare och andra att få sänkta avgifter är att lagen ändras eller att landskapet eller någon annan går in och subventionerar genom att betala en del av elavgiften.
Det kunde alltså vara möjligt att ordna med ett politiskt beslut. Med tanke på miljön skulle det vara betydligt bättre med eldrivna bevattningspumpar i stället för att som nu köra pumparna på diesel.
Eldrivna pumpar representerar också i övrigt framtidens teknologi. De har en avsevärt bättre verkningsgrad än bränsledrivna aggregat och de är dessutom mycket enklare att styra, med hjälp av fjärrkontroll eller en applikation i odlarens mobil.
Alla åländska fruktodlare och 60-70 procent av de drygt 100 potatis- och lökodlarna på Åland har konstbevattning. Ändå är det väldigt få som har eldrivna pumpar på grund av de högre kostnaderna. Konstbevattning är en del av framtidens odling, den ger betydligt högre odlingssäkerhet.
Under de senaste åren känns det som att vädret i Norden blivit mer extremt i det hänseendet att perioderna med en viss vädertyp blivit längre. Låg- och högtrycken håller i sig längre, torka håller i sig längre. Och då behövs konstbevattning. Konstbevattning och en fungerande dränering går också hand i hand.
På Åland borde det vara i landskapets och myndigheternas intresse att se till att odlarna har möjlighet till att smidigt gå framåt med uppdatering av sin teknologi. Det mindre klimatavtrycket bör uppenbart vara en motiverande faktor, en annan högre skatteintäkter.
Det är nämligen på de bevattningsbara grödorna som pengarna görs. Och ser vi det hela i ett större sammanhang kunde Åland också på det här området vara en föregångare och utgöra ett exempel för liknande, strukturella lösningar på fastlandet.