När landskapsägda Fastighetsverket på Åland nästa gång arrenderar ut åkermark kan krav på skydd före vattentäkter komma med som villkor i någon form. Fastighetsverkets vd Stefan Rumander ställde nämligen frågor om detta när Ålands Vatten Ab i måndags ordnade en demodag om markskanning samt mät- och analysmetoder för precisionsjordbruk.
Många av landskapets arrendemarker gränsar nämligen till vattenbolagets två stora råvattentäkter Långsjön och Markusbölefjärden, och Rumander berättade att Fastighetsverket snart bjuder ut arrenden på nytt.
Ålands Vattens projektledare Ann Nedergård lyfter fram en god jordhälsa som en vinn-vinn situation i form av mindre miljöbelastning, men där jordbrukaren kan få bättre lönsamhet i form av större skördar och lägre kostnader.
Bland åhörarna i måndags när jordbrukaren och agronomen Jussi Knaapi från Storkyro i Österbotten demonstrerade skanningsutrustning och sitt bärbara laboratorium för analys av jordhälsan fanns både Ålands Hushållningssällskaps specialodlingsrådgivare Dennis Grönroos och Ålands Trädgårdshall ÅTH:s odlingsrådgivare Paul-Mårten Sjölund.
Vattenhushållning en nyckelfaktor
Ett av dagens fokusområden var åkermarkens förmåga att ta emot och hålla kvar vatten och på en fråga av Dennis Grönroos bekräftade Knaapi att just vattenhushållningen är en nyckelfaktor för goda skördar även när odlingsmarken befinner sig i god biologisk, fysisk och kemisk kondition.
Knaapis uppfattning var ändå att näringsläckaget från en åker inte är särskilt stor ifall det inte handlar om sluttande mark, vilket ju dock ofta är fallet med odlingsskiften som gränsar till sjöar.
En viktig slutsats är ändå att med bättre jordhälsa har åkern bättre ”stryktålighet” att klara av tuffa väderförhållanden och producera jämna skördar.
Demodagen var avsedd som ett experimentellt lärande inkluderande praktiska sessioner för att göra åtgärderna lätta att begripa och omvandla till handling på jordbrukarens egen gård.
Specialodlaren Bo-Erik Sandell som odlar grönsaker i närheten av råvattentäkten Markusbölefjärden var en av dem som kom till Knaapis presentation på landskapets marker vid Stallhagens bryggeri i Finström Grelsby.
– Intressant att se hur markkarteringsmaskinen fungerade, tycker Sandell.
Han var inte lika imponerad av markanalyserna, men följande dag gjordes ändå markkartering på Sandells och en grannes odlingsmarker i Finström Markusböle.
– För min del handlar det om fyra hektar.
Näringskretslopp med chipsfabriken
Demonstrationerna på Åland av den traktordrivna markskanningen samt kartläggningen av jordarter och markernas organiska material arrangerades på initiativ av konsulten Patricia Wiklund, som driver projektet Hungry for Saltvik med syftet att skapa ett näringskretslopp mellan chipsfabriken på Åland och jordbrukare i kommunen.
Hon kom i kontakt med Jussi Knaapi tack vare deras gemensamma intresse för regenerativt jordbruk. Under Jussis och sonen Juha Knaapis besök på Åland markskannades över 100 hektar.
Jussi Knaapi berättar att det blivit långa dagar när han och sonen de två senaste åren har gjort markskanningar från Åland i väster, Kimitoön i söder och upp till Uleåborg i norr.
– Intresset har varit så stort att vi haft fullt upp fast vi egentligen inte alls har gjort någon reklam för oss. Men för att introducera metoden har vi nog haft lite för låga priser, erkänner Knaapi.