Hotet mot klimatet är på allas läppar. Mätningar visar helt riktigt att klimatet blir varmare. Klimatrörelsen målar upp en dyster bild, men den globala utvecklingen inom förnybar energi ger anledning till optimism.
Kolekonomin var bokstavligt talat en svart era. Från slutet av 1800-talet fram till 1970-talet var städerna smutsiga platser. Koldammet låg överallt, solen skymdes av sot och rök. Många städer plågades av smog.
Mer än hundra år av intensiva kolutsläpp utan rening har helt säkert hunnit förorsaka en hel del skador i atmosfären. Fortfarande eldas det för mycket med kol och utsläppen från trafiken bidrar till uppvärmningen.
I USA började Kalifornien tidigt att kämpa mot luftföroreningarna. Europa följde snart exemplet. Australien, Nya Zeeland och Kina har också börjat reagera på extrema väderfenomen och smog med åtgärder som stävjar CO2-utsläppen.
Klimataktivister världen runt varnar för världens undergång och kräver en omedelbar helomvändning inom energipolitiken. Målsättningen är riktig, men påståendet att ingenting har gjorts är orättvist. Energirevolutionen har redan tagit fart.
Ny energisparande teknik såsom LED tas i bruk. Utvinningen av vind- och solenergi ökar i en förbluffande snabb takt. Länge var solenergi en nischprodukt. Globalt produceras redan solenergi i en utsträckning som motsvarar Tysklands hela årsproduktion av el.
Det framgår av FN-rapporten ”Global Trends in Renewable Energy Investment”, som publicerades i september. Under bara tio år har solenergi och vindkraft utvecklats till effektiva, förmånliga och ekologiskt betydelsefulla energikällor som sparar kolutsläpp.
Solenergi, onshore- och offshore-vindkraft beskrivs som de bärande pelarna för en global kamp mot klimatförändringen. Investeringarna minskar väsentligt luftföroreningarna och gör det samtidigt möjligt att bygga ut energiförsörjningen i helt nya regioner.
Fram till slutet av 2019 hade sammanlagt 2.500 miljarder dollar investerats globalt i utbyggnad av förnybar energi. Därav satsades 1.300 miljarder dollar i solenergi, 1.000 miljarder dollar i vindenergi. Investeringarna i kolkraft har minskat kännbart.
Enligt FN-rapporten investerade Kina mest i förnybar energi mellan 2010-2019, hela 758 miljarder dollar, före Europa med 698 miljarder dollar. USA investerade under samma period 356 miljarder dollar i förnybar energi.
Statliga stöd har varit nödvändiga för att sätta lavinen i rullning, konstaterar FN-rapporten. I början var investeringarna så dyra, att utbyggnaden inte var möjlig utan subventioner. Numera är det lönsamt att investera i förnybar energi.
De senaste tio åren har tekniken för solenergi blivit 81 procent billigare. Inom onshore-vindkraft på landbacken har kostnaderna sjunkit med 46 procent och inom offshore-vindkraft ute till havs med 44 procent.
Det beror på att branschens företag bokstavligen har fått luft under vingarna. Produktionen har skalats upp och rationaliserats. Tekniken har utvecklats och blivit bättre och smidigare, kostnaderna för finansiering har sjunkit.
Enligt FN-rapporten steg investeringarna i förnybar energi under 2018 till en nivå som är tre gånger högre än motsvarande investeringar i kol- och gaskraftverk. Allra snabbast ökar investeringarna i solenergi.
I praktiken är vindkraft fortfarande den ledande energiformen på det förnybara området. Under fjolåret producerades globalt 1.280 TWh utsläppsfri elektricitet med vindenergi. Solenergin stod för 575 TWh och andra förnybara energiformer för 626 TWh.
Trots de snabba framstegen manar FN-rapporten till ännu snabbare utbyggnad. Den förnybara energin står än så länge inte för mer än 25,3 procent av den globala energiförbrukningen.
Experterna räknar faktiskt med en accelererande utveckling. Vindkraften ute på oceanerna är effektivare än snurrorna på landbacken eller kusterna. Stora vindparker med kraftiga turbiner på 10 eller 12 MW installeras i dag utan subventioner.
Enligt EU-kommissionen ska havsvinden bli ett bärande element i energisegment fram till 2040. Målet är att bygga upp till 450 GW havsvind enbart i Nordsjön. Kina ska bygga 11 GW havsvind redan de närmaste fyra åren.
I Tyskland har den förnybara energins andel av energiförsörjning stigit till 40 procent. Vind-, sol- och vattenkraft levererar mer elektricitet än kolkraften. Tyskarna strävar till en 100-procentigt förnybar energiförsörjning fram till 2050.
Batteridrivna landsvägsfärjor har redan tagits i trafik och de nyaste passagerarfartygen kör med LNG eller hybriddrift. Biltillverkarna lägger ned stora belopp på utveckling av elbilar. Å andra sidan är en ensidig satsning på batterier inte helt riskfri.
Alternativa bränslen som biodiesel och vätgas förefaller att ha fallit i glömska. Sådana bränslen behövs inom den tunga trafiken. Det är problematiskt att begränsa energikorgen till enbart elektricitet så länge batteriteknikens konsekvenser inte är kända.
Det går givetvis inte att bortse från kärnkraften. Kärnkraft är ett fossilfritt alternativ som har fått nya förespråkare i klimatdebatten. Mot kärnkraften talar en komplicerad teknik, en ställvis svag samhällelig acceptans och den långa uppbevaringen av kärnbränsleavfall.
Jordbruket har god beredskap att möta klimatutmaningarna. Jordbruket kan bromsa klimatförändringen genom att spara energi och binda mer kol i jordbruksmark. EU:s nästa jordbrukspolitik måste stöda metoder som också är ekonomiskt lönsamma.
Var och en kan personligen bidra till sänkta klimatutsläpp genom att spara el. Smarttelefonernas CO2-avtryck diskuteras sällan. Streaming av filmer och kommunikation i sociala medier belastar energislukande datacenter mer än man skulle tro.
Dagens mobiltelefoner innehåller dessutom en lång rad skadliga ämnen som belastar miljön och klimatet. Hur många är beredda att föregå med gott exempel och stänga av sin smarttelefon inför nästa klimatprotest?