Mjölkprodukternas pris har fortsatt att sjunka världen över. Global Dairy Trade-auktionen på Nya Zeeland, landet som har den mest avreglerade marknaden för jordbruksprodukter, fungerar som en vägvisare.
Nedförsbacken där har varit konstant sedan slutet av april. På tisdagen sjönk mjölkpriserna i genomsnitt med 2,9 procent jämfört med auktionen som ordnades två veckor tidigare. Det fettfria mjölkpulvret sjönk med över fem procent och helmjölkspulvret med tre procent. Ostens pris steg med ungefär en procent. I mars nådde igen priserna på auktionen sin högsta nivå sedan 2014 och efter det har priserna sjunkit med nästan 10 procent. Priserna är fortfarande förhållandevis höga jämfört med de senaste åren, det är närmast den nu noterade branta dykningen som överraskar. Enligt expertisen försvagar dessutom coronavirusets deltavariant marknadsutsikterna rejält och det här kommer i varje fall att synas i Asien.
I Europa har producentpriset på mjölk stigit i flera länder under årets första hälft. I juni var EU-ländernas medelpris drygt tre cent högre per kilo jämfört med ett år tidigare. I Finland har prisbilden trots allt varit stabil. Det här sannolikt tack vare att Valio kontrollerar en förhållandevis stor del av marknaden och frågan är väl närmast hur länge man kan stå emot en eventuell global sjunkande prisutveckling. I det läget är vi inte nu, men mjölkproduktionen ökar ändå på EU-området. I det kortare perspektivet kan översvämningarna i Centraleuropa störa mjölkproduktionen. På den amerikanska västkusten härjar markbränder och där finns en koncentration av mjölkproduktion. Samtidigt verkar mjölkproduktionen minska i post-Brexit Storbritannien. På marknaden råder det alltså en stor osäkerhet huruvida mjölkproduktionen i världen kommer att minska eller fortsätta att öka.
Priset på svinkött i Europa har fortsatt att sjunka. Den senaste noteringen i EU:s prisuppföljning är från vecka 28, unionens medelpris på E-klassens svinkött låg då på 1,50 euro per kilo när det en vecka innan var 1,56 euro per kilo. Det är en minskning på fyra procent. I Finland har priset sjunkit till strax under 1,58 euro per kilo. Det är åtta procent lägre än för ett år sedan. I Tyskland är producentpriset på svinkött 1,51 euro per kilo och i Danmark 1,62 euro i vecka 28. I båda länderna har priset sjunkit ytterligare under de senaste veckorna. För några veckor sedan upptäckte man också den afrikanska svinpesten (ASF) i för första gången i svinhus i Tyskland och det är fortfarande oklart hur stor inverkan det här får på producentpriset. Priset på svinkött i Kina sjönk under sommaren och det här börjar nu också synas i världsmarknadspriserna.
De globala spannmålspriserna har fluktuerat under de senaste veckorna. Den kommande skörden upplevs som osäker på grund av torkan i Nordamerika, Brasilien och Ryssland. Dessutom har översvämningarna i Centraleuropa och Kina förstört en del av skörden där. Samtidigt verkar det ändå som att den globala efterfrågan på spannmål lugnat ner sig en aning. Den jämnare efterfrågan kombinerat med det faktum att torkan känts till av uppköparna redan en längre tid gör att det knappast kommer att noteras några rekordpriser på spannmål, i varje fall inte under den tidiga hösten. I Frankrike har skördearbetena försenats på grund av regn och det till den grad att spannmålsexporten från landet påverkats. I början av den här veckan låg vetefuturen på Matifbörsen i Paris på 212 euro per ton medan noteringen för raps låg på 529 euro.
Handelsgödselpriserna har stigit rejält världen över. Prisstegringen inleddes redan under våren och under den här odlingssäsongen har också efterfrågan på gödselprodukter varit hög. Gödseltillverkaren Yara, som har marknadsdominans här hemma i Finland, inledde sitt försäljningsår i traditionell stil vid månadsskiftet juni-juli med priser som i genomsnitt var 36 procent högre än fjolårets i och för sig anmärkningsvärt låga öppningspris. De viktigaste näringsämnena för gödseltillverkning har blivit dyrare, en del till och med dubbelt dyrare jämfört med läget ett år tidigare.
En annan sak som stigit i pris, och även spelar in i prisbildningen för handelsgödsel, är givetvis råoljan. Nu i somras steg råoljepriset till den högsta nivån sedan hösten 2018. Det här var en följd av att de oljeproducerande länderna (OPEC) och Ryssland i fjol minskade sin produktion märkbart i och med att coronapandemin ströp förbrukningen och priserna sjönk. Samma länder har ändå nu kommit överens om att öka oljeproduktionen från och med augusti. Det här antas avspegla sig i bränslepriserna och på senhösten eller omkring årsskiftet har vi sannolikt lägre bränslepriser igen. Priserna på motorbrännolja (MPÖ), diesel och bensin har varit höga en längre tid och den förutspådda sjunkande trenden hinner inte med till den förbrukningstopp som torkningssäsongen utgör för jordbrukarna. En stor del av det bränslet finns de facto redan på gårdarna.
Marknadens rörelser beror på många olika faktorer och ibland kan det vara svårt att förstå hur och varför de inverkar på priserna på produktionsinsatser och producentpriserna här hemma i Finland. Marknaden är vi som jordbruksföretagare tvungna att leva med och marknadsrörelserna är en del av den företagarrisk vi har. Ibland känns det ändå som att det är hart när omöjligt att vara på ”rätt” sida när de olika rörelserna och konjunkturerna sätter in.