Det höga förtroendet finländarna har för inhemska livsmedel gör att de gärna betalar mer för inhemskt producerat. Men det verkar som om merpriset för inhemska produkter oftast enbart kommer handeln till godo. Det verkar vara så att handeln gärna lägger på en större marginal för inhemska produkter, jämfört med importerade varor, konstaterar Mikael Jern.
Gödselstödet är problematiskt. Kommer stödet jordbrukarna till godo eller blir det ett stöd till gödselindustrin? undrar Mikael Jern.
Många debattörer, börjande från vår miljö- och klimatminister, lyfter fram minskade avverkningar som en lösning på klimatproblemet. Det är en ohållbar åtgärd. Vi måste minska förbränningen av fossila bränslen och då finns det ingen rim och reson i att försöka begränsa avverkningarna av den förnyelsebara råvaran trä, påpekar SLC:s ordförande Mats Nylund.
Konkurrenslagstiftningen tillåter inte samarbete inom försäljning, men inom inköpssidan är ett oligopol bestående av marknadens två största aktörer helt gångbart. Nu skördar vi det vi sått under åren, påpekar Jan-Ove Nyman , verksamhetsledare för MTK Keski-Pohjanmaa.
Hur har det gått så att den enda sektor som binder kol nu pekas ut som den stora boven? frågar sig Mikael Jern.
I år har det nya året under de första trevande dagarna bjudit på flera positiva överraskningar med tanke på jordbrukets kostnadsbörda, konstaterar Mikael Jern.
Klart är att strukturomvandlingen fortsätter inom jordbruket. Lönsamheten är dålig. Gårdarnas antal minskar – men nu finns det också risk att produktionsmängderna minskar inom husdjursproduktionen, då även större gårdar lägger ner, konstaterar Mikael Jern.
VTT har gett sig in på en märklig stig. Varför skall färdiga växtproteingrödor, som i sig är ätbara, omvandlas i ett laboratorium till något som i bästa fall bara är en dålig kopia av riktigt kött? Och varför skall offentliga medel sättas på sådan forskning? frågar sig Mikael Jern.
Riksdagsvalskandidat Lotta Alhonnoro samt Pekka Peura i Vasa lyfter upp biogasens möjligheter.
Virkestillväxten i våra skogar 2021 var 103 miljoner kubikmeter, medan avverkningen uppgick till 76 miljoner. Virkesmängden i skogarna ökade alltså med 27 miljoner kubikmeter. I ett parallellt universum diskuterar ändå EU-kommissionen, vårt miljöministerium, miljöforskare och miljöorganisationer den finländska skogen som om den var på väg att försvinna, konstaterar Mikael Jern.
Många, läs urbaniserade, människor gillar inte tanken på att äta något som gödslats med mänsklig avföring, den må sedan vara hur processad som helst innan den bearbetades ner i åkern. Där måste bearbetas en hel del attityder i samhället för att det fina med ett slutet näringskretslopp skall vinna över tanken på äcklig skit någonstans där tidigare i förädlingsprocessen, påpekar Mikael Jern.
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, svarar på David Petterssons insändare i förra veckans LF där han skriver att regeringen godkänt restaureringsförordningen från EU.
