Finländarna har köpt så mycket varor från utlandet att de utsläpp som uppstår så gott som fördubblar de finländska klimatutsläppen jämfört med hur mycket som uppstår på grund av konsumtion och produktion innanför Finlands gränser, noterar Staffan Pehrman.

Sannolikt är den här prisuppgången på el någonting av en början på en mer bestående prisökning på el, konstaterar Staffan Pehrman.

Inom Finlands gränser har vi möjlighet att spåra ursprunget på det vi producerar och att hålla koll på hur det påverkar miljö och klimat, på djurvälfärd och inte minst på att den anställda personalen inom vår livsmedelskedja behandlas som folk. Det sistnämnda är allt annat än självklart i många exportstarka länder. Inte sällan är en väsentlig orsak till lägre produktionskostnader att människorna jobbar under riktigt dåliga förhållanden, påpekar Staffan Pehrman.

Tidigare har riksdagens uttalanden i statsbudgeten inte tillmätts så värst stor vikt. Nu ser det i alla fall ut som om regeringen och ministeriernas beredare har börjat beakta vad våra lagstiftare har att säga. Det finns å andra sidan en risk för att det går inflation i uttalandena, påpekar Micke Godtfredsen.

Under min utbildning på 80-talet fick jag lära mig grunderna om fotosyntesen, kolets kretslopp kolbindning m.m. men när jag läst och hört debatten om jordbrukets klimatpåverkan eller klimatavtryck som jag hellre vill kalla det, har jag märkt att något är fel, skriver Anders Sundqvist.

Även om hållbarhetskriterierna i första hand är riktade till skogsindustrin kommer effekterna garanterat att sippra ner till skogsägarna, till exempel i form av ökad rapportering om skogsbrukets klimatpåverkan, påpekar Staffan Pehrman.

De befintliga lagstiftningsinstrumenten ger energibolagen så gott som suverän rätt att använda sig av dem och därför bryr sig energibolagen idag inte ens om att samarbeta eller diskutera med markägaren när nya ledningsgator dras, påpekar Staffan Pehrman.

Under EU-tiden har de finländska bönderna i varje fall fått lära sig att vi inte är ensamma i våra ansträngningar att vända på den dåliga lönsamheten. Bönderna i största delen av världen är de facto i samma situation. Det finns nästan alltid någon som kan och vill producera billigare och väldigt många andra länder har dessutom geografin och klimatet på sin sida när det kommer till odling och jordbruksproduktion, konstaterar Staffan Pehrman.

Under coronapandemins tidiga skeden i mars i fjol definierade statsrådet livsmedelsproduktionen, jordbruket medräknat, som en kritisk, det vill säga viktig, bransch med tanke på samhällets funktion. Nu har vi en situation då försörjningen åter är aktuell. Att vårbruket ens ska vara möjligt i vår, är inte bara i jordbrukets utan i hela samhällets intresse sett ur försörjningssynvinkel, påpekar Micke Godtfredsen.

Jens Silfvast håller inte med ordföranden för SLC:s skogsutskott Niclas Sjöskogs påpekanden i Landsbygdens Folk om skyddsbeteckningar i landskapsplanen.

Mjölkgårdarnas antal har halverats på tio år och det här är bekymmersamt. Mjölkproduktionen har alltid varit motorn i det finländska lantbruket och är det fortsättningsvis. Om en mjölkgård avslutar produktionen är det inte enbart fråga om företagarnas arbetsplats som försvinner, de ekonomiska effekterna är större än så, konstaterar Staffan Pehrman.