Opinion

Ledarsticket:
Strejkerna kommer olägligt
– men det gör de alltid

I en artikel publicerad av Svenska Yle 13.3 kan vi läsa om österbottniska Walkis och Mirkas vd:ar som säger att deras efterfrågan, speciellt exporten, ökar.

Walki producerar förpackningsmaterial till industrin i fabriker i Jakobstad och Valkeakoski. Koncernen har ytterligare tio fabriker i olika delar av Europa. Mirka igen är ett tillverkningsindustriföretag där hela 97 procent av produktionen går på export. Mirka tillverkar slipprodukter för hela världen i sin fabrik i Jeppo. Båda exportföretagen kan rapportera en ökande efterfrågan.

Det som igen oroar vd:arna är givetvis de pågående strejkerna. Och strejkerna kommer förstås olägligt, just nu när efterfrågan på exportprodukter verkar öka. Samtidigt kan man konstatera att strejker i princip alltid kommer olägligt, det är inget nytt i sig.

Finlands näringsliv EK har uppskattat att strejken påverkar bnp negativt med 320 miljoner euro. Försörjningsberedskapscentralen ser inte att strejken på ett betydande sätt skulle påverka Finlands försörjningsberedskap. Tillgången på enskilda produkter i livsmedelsaffärerna kan påverkas, men skäl för att hamstra finns inte. ”Den inhemska livsmedelsproduktionens andel är hög i Finland och transporterna inom landet omfattas inte av strejken”, meddelar man från Försörjningsberedskapscentralen.

Det är närmast utländska importlivsmedel som det kan bli tillfällig brist på.

Strejkåtgärderna riktas mot logistik och transport i hamnarna, godstrafiken på räls, men också stora industrianläggningar och distributionsterminaler. 7.000 arbetstagare omfattas i nuläget. Det är Industrifacket, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT, Elektrikerförbundet, Byggnadsförbundet och Servicefacket PAM som deltar i strejken.

I slutet av förra veckan stod det klart att strejken bryter ut, efter att statsminister Petteri Orpo (Saml) och arbetsminister Arto Satonen (Saml) träffat arbetsmarknadsorganisationerna, utan att parterna kunde enas. Regeringsföreträdarna ville diskutera den lönemodell som regeringen vill se i Finland, där exportbranscherna skulle markera de maximala löneförhöjningarna och det motsätter sig facket. Arbetsmarknadsorganisationerna ville igen å sin sida diskutera de övriga planerade arbetsmarknadsreformerna, viket Orpo inte gick med på.

Det ser ut att bli en lång och strejkfylld vår. Frågan är om det är värt det i slutändan.