Två tredjedelar av sitt liv har Anders Nordqvist, 45, i Saltvik Haga haft skogen som arbetsplats. Under många år har han också suttit i styrelsen för Ålands Skogsvårdsförening som nyligen hotade med virkesbojkott om inte åländska virkesuppköpare höjer sina priser.
LF ställde tre frågor kring virkesmarknaden åt två ledande tjänstemän.
Sedan början av året har 9,9 miljoner euro betalats i kemera-stöd för skogsvårdsarbete till skogsägare. Det är nästan en femtedel mindre än under motsvarande tid i fjol, uppger Finlands skogscentral.
På årets längsta dag, den 22 juni, slog stormen Paula till och fällde större mängder skog i Koillismaa i Norra Österbotten. Ungefär en miljon kubikmeter virke skadades, uppger Finlands skogscentral.
Den nya skogsvagnsserien KARGO är Kronobyföretaget Wikars mest flexibla vagn som ska passa bra även i krävande förhållanden.
Pärthyvling är ett hantverk som allt färre utövar. En av de få – eller kanske rentav den ende kvarvarande – som ännu hyvlar pärtor på traditionellt vis är Arvid Lindqvist i Nojärv i Närpes. Läs mer i fredagens Skogsägar-tema!
Landsbygdsföretagaren Mickel Nyström på Strömma gård i Korpo har låtit FSC-certifiera sin skog. Han har från första början haft en klar plan för hur han vill sköta skogen och kommit fram till att FSC-certifieringen passar bra in i det skogsbruk han bedriver. Läs mer i veckans Skogstema!
Många skogsägare låter ett skogsbolag eller en skogsvårdsförening sköta planteringen. Men en som tycker om att utföra det momentet själv är Kent Lönnqvist i Närpes. Numera satsar han också på att plantera både gran och tall för att få mera blandskog.
Virkespriserna har stigit, i synnerhet på granstock. Det är förstås främst en bra sak för skogsägaren, men eftersom prishöjningarna närmast skett i ett visst segment kan de ändå riskera att snedvrida prioriteringarna i skogen.
Granbarkborrens angrepp har blivit en växande plåga i de åländska skogarna efter Alfrida-stormens förödelse natten till den 2 januari 2019.
Två tredjedelar av kommunerna i Finland har ställt upp ett klimatmål, framgår det av en utredning om kommunernas klimat- och naturarbete som Sitra beställt. Om kommunerna når sina klimatmål, skulle deras utsläpp halveras från 2018 års nivå fram till år 2035. Endast var femte kommun har ställt upp ett mål gällande biologisk mångfald.
Markägarna har sökt beskogningsstöd hos Skogscentralen mycket flitigt i vår. Bara en liten del av ansökningarna kommer hinna behandlas och sökandena få beslut under våren.
