Anders tog initiativ till
våtmark i Jakobstad

Mer fåglar, djur och insekter – och renare vatten. Det är några effekter av en anläggning av en våtmark. En som har planerat och byggt en sådan i Jakobstad är skogsägaren Anders Kronholm. Det känns bra att bidra till ökad biodiversitet, säger han.

Tidigare rann delvis surt och fosforrikt vatten rakt ut genom ett område med mycket ris och klen skog vidare i ett dike rakt ut i Fäboviken i Jakobstad. Men sedan en våtmark anlades för två år sedan är det betydligt renare vatten som rinner ut i havet.

– En våtmark fungerar litet som ett reningsverk och lämpar sig bra nära utloppet till havet. Det finns inga modeller för hur de ska byggas utan den här planerade jag utifrån avrinningen från området och hur vi själva såg att det skulle fungera effektivast, säger Anders Kronholm, skogsägare i området kring Fäboviken i Jakobstad.

Orsaken till att han tog initiativ till att planera och tillsammans med några övriga anlägga en våtmark var flera. Dels finns dikade torvmarker som vid häftiga regn kan släppa ut humus som är surt. För det andra finns det längre uppströms ett farmområde som har ett läckage av fosfor.

– Jag ville minska på den belastningen och kom överens med staden Jakobstad, som äger skogsmarken, att en våtmark lämpar sig mycket väl just här. Efter bara två år syns det tydligt att den fungerar för den binder mycket näringsämnen, berättar han.

Partiklar faller till bottnen

År 2019 var våtmarken, som omfattar ett område på cirka två hektar, helt klar. Åtgärder som gjorts är att först bygga en vall runt hela området.

– För att få den effektiv eftersträvade vi att stanna av avrinningen och därför byggde vi vallar som går som serpentiner. Det är djupare på kanterna och mitt i fårorna är det grundare så att farten på vattnet som rinner igenom ytterligare varieras. Tanken är att när vattnet rinner saktare igenom ska partiklar falla till bottnen, berättar Kronholm.

En annan tanke med att skapa flera vallar som ger en serpentinliknande känsla är att en grävmaskin kan köra ut på dem och gräva bort de fasta partiklarna som våtmarken fångar upp.

– Tanken är att det ska vara lätt att gräva upp slammet som antagligen också kunde fungera som gödsel på åkrar. Vi ska också testa odla olika typer av gräs, som inte förmultnar likt rörvass, som tar åt sig näringsämnen som också kan fungera som gödsel, förklarar han.

I andra änden där bäcken som leder mot Fäboviken har det byggs en reglerbar brunn. Med den kan vattennivån hållas på en optimal nivå hela tiden.

– En optimal vattennivå för sjöfåglar är cirka 50 centimeter så att de kan äta rötter och växter. Därför eftersträvar vi att ha en ungefär sådan nivå på vattnet i våtmarken.

Ansökte om stöd som privat skogsägare

Till en början var planen att två samfälligheter skulle ansöka om stöd av NTM-centralen. Men enligt Kronholm var det inte möjligt för en samfällighet att ansöka om ersättning för icke-produktiva investeringar där anläggning av våtmark är en.

– Jag som privat skogsägare kunde däremot ansöka om ersättningen som finansierar dylika projekt till hundra procent. Så det projektet har inte kostat varken staden, markägarna eller de som har sommarstugor i Fäboviken något, konstaterar han.

Kronholm har också skötselavtal för våtmarken på 450 euro per hektar. Avtalet innebär därmed att Kronholm med hjälp av grävmaskinentreprenörer ska rensa våtmarken på slaggprodukterna som fångas in.

– Med tanke på att det är tydligt att den här våtmarken samlar in mycket fasta partiklar tror jag den måste rensas åtminstone vart femte år. Som man ser har det bara på två år samlats mycket grön massa i vattnet.

Enligt Kronholm var det inte fråga om ett så stort projekt att planera och bygga våtmarken. Om någon har frågor kring hur ett dylikt projekt kan genomföras är det bara att ta kontakt med honom.

– Det känns otroligt bra att veta att vattnet som rinner ut i Fäboviken är renare än vad det var tidigare tack vare den här våtmarken som också ökar biodiversiteten. Som jag ser det har vi som var med om projektet gjort en miljögärning och det finns många lämpliga områden där våtmarker skulle förbättra vattenkvaliteten, säger han.