Att ta skötseln av plantskogar på allvar och gallra tidigt lönar sig definitivt för skogsägarna. Dessutom skapas på så vis ett mera stormhärdigt bestånd. Detta betonar Anders Hjortman, fältchef vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Långt ifrån alla plantskogar sköts exemplariskt. Att skogsägare är passiva och alltför distanserade från sina marker är inte särskilt ovanligt.
Att till exempel vänta tills trädbeståndet är 30-35 år gammalt innan den första gallringen utförs är inte att rekommendera. Ändå är detta tillvägagångssätt vanligt, betonar Anders Hjortman, fältchef på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
– När träden har växt länge och utvecklat sina rotsystem är de bland annat mera utsatta för stormar och risken för vindfall ökar. Avkastningen blir lägre, säger Hjortman.
Tidig gallring har skapat välskött skifte
Det finns förstås ändå positiva undantag vad gäller plantskogsskötsel. Anders Hjortman tar med LF:s reporter till ett över fyra hektar stort skogsskifte som är avsides beläget några kilometer från Vikarskats fiskehamn i Björkö.
Markägaren Bernice Uppgård från Solf är ursprungligen från Björkö. Det är i första hand Uppgårds far som har tagit hand om skogsskötselbiten under årens lopp.
– Den här tallskogen var cirka 22 år gammal när det utfördes en första gallring i skogsvårdsföreningens regi 2015. Överlag har det här skiftet och dess plantor skötts mycket väl under årens lopp. Röjningsarbeten har utförts i ett tidigt skede.
– Förutom att risken för stormskador minskar förbättras även den allmänna lönsamheten när man går in för att satsa på tidig gallring. Röjningar kan verkställas redan när beståndet är 5-6 meter högt.
När det på Björkö observerade skiftets bestånd var 22 år gammalt och tio meter högt genererade det ett uttag på 56 kubikmeter virke per hektar.
– Cirka 20 år efter planteringen kunde man hämta ungefär lika mycket virke som ur en 30 år gammal oskött ungskog.
I praktiken innehåller det berörda 28-åriga välskötta skiftet en större mängd virke än exempelvis ett 140 år gammalt skogsavsnitt i närheten.
– Nu vid 28 år är virkesmängden 160 kubikmeter per hektar, säger Hjortman.
Utrustad med ett relaskop vandrar Hjortman runt i några partier av Björköskiftet. Grundytor, höjder och den allmänna tätheten i avsnitten kartläggs i samband med mätningarna.
Det är relativt glest mellan de ståtliga tallarna och terrängen är lättforcerad på ett tilltalande sätt.
– Det står i varje fall klart att det här skogsskiftet behöver en ny gallring som borde utföras inom två år. Två gallringar till och sedan återstår slutavverkning småningom, konstaterar Hjortman kort och gott.
Inskolningar om nya skogscertifieringar i höst
Anders Hjortman har arbetat cirka 30 år inom skogsbranschen inklusive en femårig sejour i Ecuador. Hans tillvaro som fältchef på Skogsvårdsföreningen Österbotten är mycket kontorsrelaterad till vardags och omfattar hela landskapet.
– Ibland gör jag en del utryckningar på fältet. Oftast i samband med problemfall och inskolningar, säger han.
– I höst väntar nya inskolningar i samband med att nya skogscertifieringar blir aktuella. Det handlar om olika åtgärder som bör vidtas vid skogsområden. Till exempel gäller det att lära sig vilka grupper av naturträd som ska bevaras. Större kantzoner vid dikesmiljöer och vattendrag är en annan aktuell förändring att beakta, säger Hjortman.