Markbrand 1 Webben
Joar Eriksson och 1,5-årige sonen Elis betraktar förödelsen i den brandskadade skogen. Det pyrde länge i stubbarna efter att branden redan var släckt, säger Joar.
Tema

Skördetröska skapade
hotfull skogsbrand

Glöden från en skördetröska brände förra veckan ner ett åländskt spannmålsfält och elden spred sig också till en hektar skog i anslutning till åkern.

– Den här gången slutade det bra trots sommarens supertorka, men man känner sig nog ganska liten när man ser hur snabbt elden kan spridas med vinden, kommenterar Joar Eriksson.

Tillsammans med sin bror Jon driver Joar släktgården Eriksgård i Hammarland Mellantorp. Jon odlar specialgrödor i form av lök och potatis, medan Joar ansvarar för spannmål och vall eftersom det på gården också finns ett drygt tiotal egna och inackorderade hästar.

En blåsig dag förra veckan hade de lejt en maskinentreprenör för att tröska en kornåker. Då entreprenören tömde spannmålstanken i släpvagnen såg han att det rykte från tröskans skärbord och när han tittade ut över åkern märkte han att det också pyrde i halmen nära en skogskant.

Han ringde genast Jon och pappan Roald Eriksson, som snabbt kom med pulversläckare till brandplatsen, som bara ligger en dryg kilometer från hemgården.

Männen på åkern trodde redan att de hade fått elden under kontroll när en plötslig vindpust fick lågorna att flamma upp på nytt och snabbt spridas över hela det fyra hektar stora skiftet med vårkorn.

– När elden fick ordentlig början gick det otroligt fort och man känner sig ganska liten när man ser hur snabbt en markbrand kan sprida sig, påpekar Joar Eriksson.

Markbrand 2 Webben
Specialutrustningen för bevattningen av lök och potatis kom också till nytta när skogsbranden skulle släckas och brandmännen lyckades förhindra att elden fick fäste i skogen till höger.

Bevattningssystem gav släckningshjälp

När Erikssons då ringde det allmänna nödnumret 112 visade det sig att en granne som känt röklukt redan hade larmat brandkåren.

Bilar från de sex frivilliga brandkårerna i Hammarland, Eckerö, Jomala och Gottby samt Finström och Östra Saltvik kom snabbt till platsen och påbörjade släckningsarbetet.

De fick också hjälp med tryckvatten från Eriksgårds bevattningssystem, som tar vatten från en grävd bevattningsdamm. Vatten kunde dessutom köras med tankbil från närliggande Långträsk.

Det viktigaste släckningsarbetet var att hindra elden från att få ordentligt fäste i den omgivande skogen, som också ägs av familjen Eriksson och andra markägare.

Hot mot bostadshus

I ett skede verkade det ändå lite kritiskt när eldflammorna antände träd i ett skogsparti med bostadshus och annan bebyggelse bara ett hundratal meter längre bort.

Den elden fick brandkåristerna lyckligtvis snabbt under kontroll så att endast några enstaka träd blev svedda.

Det fanns också vägar runt åkern som naturligt hjälpte till att stoppa eldens spridning, men branden fick trots allt fäste i ett annat skogsskifte väster om åkern.

En dryg timme efter larmet var branden ändå släckt, men skogspartiet bevakades med eftersläckning ända till kvällen.

– Det pyrde länge i stubbarna, men det hela slutade trots allt riktigt bra. Verkligt fint jobbat av enbart frivilliga brandkårister, berömmer Joar Eriksson.

Markbrand 3 Webben
Axen med kornkärnor brann inte upp utan blev bara svedda, men kärnorna får ligga kvar på åkern tills den i vår ska bli lökland.

Svedda åkern ska bli lökland

Vid sidan om jordbruket driver Joar Eriksson också grävmaskinsföretaget Jeab Entreprenad AB, men tills vidare vill han inte prata närmare om eventuell ersättning för den förstörda spannmålen och den skadade skogen. Han konstaterar att ansvarsfrågan utreds.

Inte heller vill han göra spekulationer om vilka effekter det ofrivilliga ”svedjebruket” kan ha för markens odling i framtiden.

All halm brann upp men axen och sädeskornen blev bara svedda och ligger kvar på åkern.

– Nu låter vi åkern ligga som den är ifall kornen inte börjar gro alltför mycket. Men i vår ska den sättas med sättlök.