En ny utredning, som FCG Finnish Consulting Group har gjort på uppdrag av SLC och flera skogs- och lantbruksorganisationer, visar att begränsningar i skogsavverkningar skulle leda till mångmiljardförluster för Finlands ekonomi och hota tusentals arbetstillfällen.

Markanvändningssektorn har övergått från att ha varit en kolsänka till en kolkälla, vilket har väckt debatt om hur beräkningarna egentligen görs. Specialforskare Sakari Sarkkola, Naturresursinstitutet Luke, öppnar upp beräkningsmetoderna bakom resultaten, samt vilka motåtgärder som kunde vidtas.

Bioenergin är idag EU:s största förnybara energislag, men många klimatstrategier fokuserar främst på utveckling av andra energikällor. Nu visar en omfattande analys från bland annat Chalmers att biomassan är central för Europas möjligheter att nå sina klimatmål, eftersom den ger förutsättningar för både minusutsläpp av koldioxid och produktion av fossilfria bränslen och kemikalier. Om biomassan uteslöts från Europas energisystem skulle kostnaden bli 169 miljarder euro per år – ungefär samma som kostnaden för att utesluta vindkraft.

Drygt hälften av torvmarkerna i Finland nyttjas inom skogsbruket och en fjärdedel både av skogsproduktionen och skogstillväxten sker i torvmarksskogar. Myrarna reglerar halterna av växthusgaser i atmosfären, och cirka 80 procent av kolet i marken finns på torvmarker. Torvmarksskogarna är därmed viktiga för kolsänkan, men samtidigt är också utsläppen på torvmarkerna stora.

Virkeshandelns miljonveckor drog igång förra veckan. Virkeshandeln har, på grund av den korta vintern, under årets början varit livligare än i fjol. Gallringar som lämpar sig för sommaravverkning är särskilt eftertraktade.

Rätt markberedning, korrekt ståndort och tät uppföljning är nycklarna till en lyckad skogsföryngring. På Södra Skogsrevirets kontor på Kimitoön jobbar arbetsledare Johanna Sjölander med att säkerställa bästa möjliga start för de nya skogarna. I ett aktuellt försök testas granulatgödsling för att se om plantornas tillväxt kan förbättras. Läs mer om skogsbruket i fredagens temanummer Skogsägarna!

Lyckade skördar och en hög avkastning är fördelaktig för jordbrukaren, konsumenten, miljön och klimatet. Kolodling – eller kolinlagring – är begrepp som många jordbrukare är bekanta med. Men oavsett vad man kallar det, så ger goda odlingsmetoder många fördelar.

Våren är här! De första solstrålarna har värmt upp jorden och kickat igång växterna igen. Runt om oss samlar klorofyllglada blad energi från solskenet. Bland annat ängssvingel, timotej, svartkämpe, käringtand och rölleka är fullt upptagna med att bygga kolhydrater och sockerkedjor, tillverka aminosyror, proteiner och fetter – medan de samtidigt nådefullt ger oss syre att andas.

– Gräset tar hand om korna, som tar hand om mig och min utkomst. Bakom den sammanfattningen står ranchern Sean LaBrie i Didsbury på prärien i sydvästra Alberta, Kanada, där han och hans fru Holly driver Difficulty Ranch, svårigheternas ranch. Själv föredrar Sean LaBrie att kalla sig ”grass guy”, gräskille, i stället för rancher eller boskapsuppfödare.

Det sker ett kontinuerligt förädlingsarbete för att ta fram nya vallfrösorter. Men utvecklingen går långsamt. Från att en ny sort börjar odlas tills att den kommer ut till försäljning kan det ta tiotals år. Växtförädlingen är långsam, säger Jan Käldman, utsädesodlare i Pedersöre.

BOR Rasmus godkändes som ny ängssvingelsort till den nationella sortlistan år 2025. Sorten har varit med i de officiella sortförsöken åren 2022-2024.

Jeggars är en av Kyrkslätts fåtaliga kvarvarande husdjursgårdar. Som grund för den ekologiska köttproduktionen driver man ett omfattande rotationsbete som medför många fördelar för djuren, naturen och gården. Utmaningarna utgörs främst av torra somrar och ett ökande rovdjurstryck. Läs mer veckans LF-tema Vall&Bete!