Jordbruk
IMG 8058
Vintern 2014 placerade Mikael Lundell och brodern Magnus Lundell ut 20 kilometer slang på isen. Slangarna som hade yttre diametern 50 mm var fästa vid tyngder för att hållas på plats nere på havsbottnen när de på våren sjönk genom isen. FOTO: Mikael Lundell
Tema

Havet ger mesta värmen

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

För elva år sedan satsade Mikael Lundell ca 350.000 euro i dagens pengar på ett havsvärmesystem som ett normalt år svarar för 95 procent av värmeförbrukningen i hans 12.000 kvadratmeter stora växthusanläggning.

– Det var en lönsam satsning som betalade sig på fem-sex år. Havsvärme passar nog utmärkt här i norra Ålands skärgård, säger Mikael och berättar att systemet hittills har fungerat bra.

– Dessutom har servicebehovet varit lågt.

Vintern 2014 placerade han och brodern Magnus Lundell ut 20 kilometer slang på isen. Slangarna som hade yttre diametern 50 mm var fästa vid tyngder för att hållas på plats nere på havsbottnen när de på våren sjönk genom isen.

Slangarna tas iland och fördelas från en sjöbod på stranden. Därifrån går två ca 600 m långa och 160 mm grova rör upp till växthusens värmecentral där det finns åtta värmepumpar á 40 KW som utvinner värme från havsvärmesystemets spritlösning.

DSC02666
I strandboden kopplas slangarna till grövre rör som med hjälp av pumpar i värmecentralen transporterar den uppvärmda spritlösningen till växthusen. FOTO: Rolf-Lennart Witting

Utvinner värme från minusgrader

I systemet cirkulerar en blandning av vatten och etanol. Spriten behövs för att hindra vätskan från att frysa.

Den vätska som cirkulerar i slangarna tar upp värme även när havsvattnet är iskallt eller till och med något under 0 eftersom det salta havsvattnet inte fryser ännu då.

Totalt finns 14.000 liter etanol i systemet och dess totala effekt är 320 KW.

– Cirka 25 procent av värmeeffekten kommer från el och resten från havet, berättar Mikael som nu byggt ett eget vindkraftverk för att bli mer självförsörjande på elektricitet.

IMG 0740
Från stranden går två ca 600 m långa och 160 mm grova rör upp till växthusens värmecentral.

Värmen räcker för lök och bladselleri

Havsvärmen fungerar så bra för Stormskärs Växthus därför att hans huvudgrödor klarar sig med betydligt lägre temperaturer än exempelvis gurka och tomat.

Vårlöken odlas året runt och behöver belysning från september till mars samt extra värme november till mars.

Nypotatis odlas från december till början av juni och behöver värme från december till mars och belysning från januari till april.

Bladselleri odlas från slutet av april till slutet av november och behöver belysning i oktober-november. Normalt behövs ingen extra värme för sellerins del utom eventuellt under kalla perioder i november.

– Vi klarar oss bra med ungefär 0/35 alltså 0 grader på inkommande vätsketemperatur och 35 grader efter att värmen utvunnits med hjälp av värmepumparna. Då är värmepumparna effektiva, men om det skulle det krävas 50 graders rörtemperaturer har de betydligt sämre verkningsgrad, förklarar Mikael Lundell.

Han säger att värmepumparna i allmänhet räcker till för ungefär -5 graders utetemperatur.

– Är det kallare än så måste vi komplettera med brännolja.

 

Läs också: Vindsnurran en missräkning för miljövännen Mikael
IMG 7175
Detta är de åtta värmepumpsenheterna sedda från framsidan. FOTO: Mikael Lundell