Prisutvecklingen för spannmål är fortsatt en stor besvikelse med tanke på kostnadsutvecklingen för bland annat bränsle och gödsel., skriver Rikard Korkman i sin kommentar.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Det ser lovande ut inför höstens sockerbetsskörd. Efter en tidig vår har tillväxten varit god. Samtidigt är betflugans larver en utmaning som har blivit allt svårare med tiden, framhölls det på betodlardagen i Närpes.
På Houtskär kombinerar Alex Juslin traditionellt jordbruk med experimentlust och ny teknologi. Havren är fortfarande huvudgrödan på Bertels gård, men nya grödor och metoder testas.
En mäktig renslastare av modell Ropa Maus 5 ådrog sig mycket uppmärksamhet under betodlingsdagen som följdes av Lykkans fältdag. Ämnesmässigt kretsade det mycket kring markhälsa och regenerativt jordbruk.
Många skogsägare planterar själva ny skog. Men många utnyttjar också alternativet att låta Metsä Group utföra det arbetet. I Sydösterbotten är Robin Äppel en av de skogsarbetare som just nu är i full gång med att plantera skogsplantor. Läs mer om skogsbruket i veckans temanummer!
Svag efterfrågan pressar virkespriserna, men under året väntas virkeshandeln återhämta sig i takt med att lagren minskar och industrins träanvändning ökar. Det visar PTT:s prognos för skogssektorn.
När skogsmark får ge rum för en kraftledning, en väg, ett industriområde eller ett naturskyddsprojekt kommer diskussionen snabbt in på markägarens ersättning. Hur många euro per hektar är skäligt? Hur stort är virkesvärdet? Vilken ekonomisk förlust uppstår för markägaren? Vilka indirekta ekonomiska förluster och inkomstbortfall uppstår?
Ålands skogsvårdsförening vill skapa en småskalig åländsk modell för handel med kolkrediter för att öka skogsbrukets lönsamhet och samtidigt gynna det lokala näringslivet. Målet är att öka skogsbrukets lönsamhet genom att tjäna pengar på handeln med kolkrediter.
Regeringen föreslår ändringar i naturvårdslagen som ska påskynda utvecklingen av en marknad för naturvärden i Finland och främja styrningen av privat finansiering till åtgärder som förbättrar naturens tillstånd. Ändringarna avses träda i kraft i augusti 2026, uppger miljöministeriet i ett pressmeddelande.
– Utvecklingen av naturvärdesmarknaden i Finland har gått framåt särskilt när det gäller lagstiftningen, men en storskalig tillväxt kräver att både efterfrågan och utbudet stärks – och framför allt positiva erfarenheter av att delta på marknaden, säger äldre skogsekonom Jani Laturi vid PTT.
Det finländska skogsägandet står inför ett generationsskifte utan motstycke. Enligt en ny rapport från Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT och Tapio kan upp till en tredjedel av de privata skogsägarna överlåta eller lämna över sina skogar till nya ägare före 2035.
Drönarna tar allt större plats i jord- och skogsbruket. På Skogsnolia 2026 blev det tydligt att tekniken redan förändrar hur skogen inventeras – men också att lagstiftningen bromsar utvecklingen.