Solkraften har tagit stormsteg framåt i Finland, men hur hållbar är boomen? Sakkunniga inom energifrågor ser inga tecken på en bubbla, men det står klart att endast en bråkdel av alla projekt kommer att genomföras och att det sjunkande elpriset skapat en avvaktande marknad.
I Nystad färdigställs i år Finlands största solkraftverk som enligt ägaren Helen omfattar 200 hektar och på 206 megawatt (MW) skall producera elektricitet för 20.000 hushåll. Solkraftsboomen är ett faktum, men finns det risk för överhettning?
I Sverige har ekonomer som Magnus Henrekson och Christian Sandström varnat för en grön bubbla – en överdriven tilltro till förnybar energi, förstärkt av stödpolitik. Batteritillverkaren Northvolts konkurs i mars konkretiserade dessa farhågor.
Men enligt Klaara Tapper, sakkunnig i solkraft vid intresseorganisationen Suomen uusiutuvat, finns inga sådana tendenser i Finland. Hon menar i stället att både vind- och solenergin bara sparkats i gång med hjälp av företagsstöd, och att produktionen i allt högre grad sker enligt marknadsprinciper.
– Det finns inget enskilt stödmoment för solkraft i statsbudgeten, trots att vissa projekt stöds med EU-pengar. Jag ser heller ingen överhettning på solkraftsmarknaden. Investerare är noggranna med lönsamhetsutsikterna innan de fattar investeringsbeslut.
Hon framhåller att industriell solkraft är en ny bransch i Finland och att det hör till normal marknadskutym att endast de mest bärkraftiga projekten genomförs.
– Man förväntar sig även att efterfrågan på ren el ökar, särskilt genom ny industriverksamhet. Solkraften har kapacitet att möta detta behov snabbt.
Två avgörande faktorer
Marja Rankila, som är sakkunnig i solenergi på Energiindustrin, ser två drivande faktorer bakom solkraftsboomen.
– Under coronatiden utdelades stöd ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens RRF till några större solkraftsprojekt, vilket skapade en tro på att byggande av solkraft i industriell skala är möjlig i Finland.
Enligt Rankila ledde den efterföljande energikrisen med sina stigande elpriser till att solkraftsprojekten blev alltmer lönsamma. Under den mest hektiska boom-tiden pågick en svår konkurrens om de bästa markområdena, vilket betyder att det idag finns många projekt på ritbordet.
– På senare tid har både elpriset och byggnadskostnaderna gått i en ofördelaktig riktning vilket normaliserat situationen, och endast en bråkdel av projekten kommer att förverkligas.
Den av Rankila nämnda RRF-faciliteten utgör en del av EU:s återhämtningsinstrument. Enligt finansministeriet är Finlands finansieringsandel av understödet 7,2 miljarder euro varav RRF-delen utgör 5,7 miljarder. Av denna pott får Finland 2,6 miljarder euro tillbaka varav RRF-delen utgör 1,8 miljarder.
Utöver detta stöds övergången till rena energiformer med 127 miljoner euro genom REPowerEU-planen samt genom det EU-baserade RENEWFM-systemet.
Enligt arbets- och näringsministeriet har 12 solkraftsprojekt understötts med sammanlagt 100 miljoner euro genom RRF-faciliteten. Ett solparksprojekt har dessutom tilldelats 17 miljoner euro genom REPowerEU och åtminstone ett projekt har erhållit stöd genom Business Finland.
Under 2024-2025 har dessutom RENEWFM-systemet kanaliserat över 61 miljoner euro till 14 olika solkraftsprojekt.
Marknaden avvaktar
Janne Peljo, sakkunnig i grön tillväxt på Finlands Näringsliv EK, menar ändå att solkraftverk byggs också helt marknadsenligt samt att solkraft i industriell skala bara tar sina första steg i Finland. Peljo pekar på att solkraftsanläggningar till ett värde av 400 miljoner euro står färdiga i år.
– Det man får för en euro investerad i solkraft är betydligt mera än tidigare – den teknologiska utvecklingen har varit överraskande snabb. Tidigare uppfattades dessutom 5 MW anläggningar som stora, men i år blir de första verkligt storskaliga solkraftverken färdiga.
Till de största som Peljo nämner hör Helens kraftverk i Nystad på 206 MW och EPV:s kraftverk i Lappo på 100 MW. Skarta Energys solkraftverk i Utajärvi på 103 MW har redan kört i gång. Av dessa har Skartas understötts med 13 miljoner euro och EPV:s med 12 miljoner.
Peljo menar att utvecklingen är positiv, men att en mera marknadsorienterad situation bör eftersträvas.
– Nu befinner vi oss i ett brytningsskede på elmarknaden. I Finlands närområde har det gjorts stora investeringar i förnybar energi vilket gjort att elpriset pressats ner. Vi måste därför få i gång en ny våg av investeringar som bygger på elefterfrågan. Hit hör elektrifiering av industri, datacentraler och vätgasprojekt.
För tillfället förhåller sig marknaden enligt Peljo avvaktande, och på senaste tid har inga investeringsbeslut för stora solkraftverk ägt rum.
– Jag tolkar det som att utsikterna för elprisets utveckling inte är så positiva. Färdigställandet av Olkiluoto 3 och utbyggnaden av vindkraft har gjort att vi till och med fått ett överutbud på elektricitet.
Efterfrågan på arrendemark är fortfarande stor
Peljo förhåller sig ändå positiv, och menar att den ökande efterfrågan på elektricitet de kommande 10-15 åren kommer att leda till betydande utbyggnad av solkraften.
– Det faktum att energibolag närmar sig markägare med olika förslag tyder på att det finns ett intresse och att marken i fråga har ett värde som solkraftsproducerande område. Som markägare bör man givetvis ändå alltid kolla upp aktörens verksamhet och själv planera för markens bruk långt in i framtiden.
Anssi Kainulainen, sakkunnig i energifrågor på MTK, ser för sin del inga tecken på att jakten på lämplig mark skulle avta – eller att någon grön bubbla är på väg att spricka.
– Intresset för solkraft har funnits redan länge eftersom arrendekontrakten görs innan investeringsbesluten. Markarrenderingen för solkraftsparker i industriell skala har varit väldigt livlig de senaste åren.
Enligt Kainulainen är orsaken till att solkraften byggs ut helt enkelt att den är bland de billigaste sätten att producera el, och allt oftare handlar det dessutom om marknadsbaserat byggande. Det här ger inkomstmöjligheter för markägaren som i sin tur givetvis måste se till att kontrakten görs rätt då energibolaget knackar på dörren.
– Kontrakten skall vara tydliga inte bara gällande byggande och drift, utan också gällande hur man i framtiden blir av med panelerna och hur marken skall återställas.
Kainulainen utesluter ändå att alla nuvarande solkraftsprojekt skulle vara genomförbara.
– Det finns olika långt hunna projekt och så många olika planer att de överträffar Finlands elförbrukning. Allt beror ju förstås på hur elkonsumtionen utvecklar sig, och här avgör marknaden vilka projekt som kommer att förverkligas.