Från och med ingången av december anmäler kreditgivarna till det positiva kreditupplysningsregistret även krediter som beviljats firmaföretagare samt jord- och skogsbruksidkare. Hittills har endast konsumentkrediter och därmed jämställda krediter anmälts till registret.
Syftet med det positiva kreditupplysningsregistret är att bekämpa överskuldsättning av hushåll och att hjälpa privatpersoner att hantera sin egen ekonomi.
– I Finland finns uppskattningsvis cirka 360.000 firmaföretagare och jord- och skogsbruksidkare vilka kan ha krediter som hänför sig till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk. Tidigare har eventuellt endast en del av deras krediter visats i registret då deras krediter för näringsverksamhet har lämnats utanför registret. I fortsättningen får de en tydligare helhetsbild av sina egna kreditansvar och kan hantera sin egen ekonomi noggrannare än förut, säger projektdirektör Aino Sarakorpi i ett pressutskick.
Syftet med registret är också att förbättra kreditgivarnas förmåga att bedöma kreditsökandes kreditvärdighet. Ju mer täckande uppgifterna i registret är, desto bättre kan både privatpersoner och kreditgivare utnyttja uppgifterna. Finlands Bank uppskattar att näringsidkarna har beviljats cirka 7,3 miljarder euro i krediter.
– I registret finns för tillfället krediter för cirka 150 miljarder euro. Finlands Banks uppskattning om en ökning med mer än 7 miljarder euro i krediterna i registret är alltså cirka fem procent av hela kreditstocken i registret. Med beaktande av antalet näringsidkare kan detta innebära betydande ökningar i kreditbeloppen för enskilda personer, påpekar Sarakorpi.
Också myndigheter, såsom Finlands Bank och Statistikcentralen, får i fortsättningen noggrannare information om kreditbeloppen i hushåll för en tillförlitligare statistikföring.
Kreditgivarna anmäler uppgifterna till registret
Kreditgivarna ska anmäla krediterna för firmaföretagare och jord- och skogsbruksidkare till registret under perioden 1.12.2025-31.3.2026. Dessa uppgifter kan visas i registret vid olika tidpunkter för olika kunder beroende på när kreditgivaren anmäler dem.
När kreditgivarna har anmält krediterna till registret ska de uppdatera kredituppgifterna fortgående enligt anvisningen och också anmäla nya motsvarande krediter till registret.
– Detta är ett stort steg mot mer omfattande och mer aktuella registeruppgifter. De nya uppgifterna är till nytta både för privatpersoner själv och också för kreditgivare. Privatpersoner ser med ett ögonkast nästan alla sina krediter som eventuellt påverkar den egna ekonomin. Kreditgivarna får dessutom mer omfattande uppgifter om personens ekonomiska situation för kreditbeslut, säger Sarakorpi.
Privatpersoner kan se krediterna i e-tjänsten och på utdragen ur kreditupplysningsregistret när kreditgivarna har anmält dem till registret. Uppgifterna kan också användas vid kreditgivningen till konsumenter genast när de har anmälts till registret.
Om till exempel en firmaföretagare ansöker om ett bil- eller bostadslån eller kreditkort efter den 1 december, ser kreditgivaren också hens krediter för företagsverksamheten på utdraget ur kreditupplysningsregistret, om uppgifterna har anmälts till registret.
Kreditgivarna ska ta emot och anmäla uppgifter
– Kreditgivarna ska vara särskilt omsorgsfulla vid anmälan av krediter eftersom uppgifterna anmäls till det register som redan är i bruk. Om krediterna anmäls felaktigt syns felen genast både i e-tjänsten för privatpersoner och på det utdrag ur kreditupplysningsregistret som har beställts om hens uppgifter, berättar Sarakorpi.
Från och med mitten av december går det att följa anmälan av uppgifterna på webbplatsen ”Lämnare av uppgifter”.
I och med förnyelsen finns det i fortsättningen nya uppgiftsfält på utdraget ur kreditupplysningsregistret. Kreditgivarna ska också kunna ta emot de nya uppgifterna.
– Vi har uppmanat alla kreditgivare att utöver anmälan av krediter också testa mottagningen av uppgifter omsorgsfullt innan anmälan inleds i december. Om de inte kan ta emot nya uppgifter kan deras kreditgivning till och med stanna tillfälligt, påpekar Sarakorpi.