Skogsskadelagens krav på att forsla bort virke som granbarkborren kan föröka sig i, och skogsskadelagens föreskrifter om skadeståndsansvar ifall skadorna sprider sig, gäller bara på områden där skogslagen gäller. Det innebär att det kan uppstå problem till exempel om kommunerna gör områdesreserveringar för vilka ersättningsskyldigheten inte har definierats i skogslagen.
Inom skogsbranschen är det väldigt små skillnader i lönerna hos kvinnor och män, visar en undersökning som gjorts av Skogsbranschens Experter rf Meto.
Finlands bioekonomiska strategi uppdateras som bäst. Målet är att stärka samarbetet mellan sektorerna som berörs av strategin, och att uppmärksamma bland annat social rättvisa, hållbarhet och miljö i den nya strategin.
Arbetsgruppen och styrgruppen för Helmi-programmet slutförde i mars sitt arbete. Nu ska programmet sändas på remiss.
Processen för att skriva under PEFC-certifieringens standardrevision har inletts. Den nya standarden kommer därmed att bli godkänd före mitten av april, berättar SLC:s skogsombudsman Viktor Harvio.
För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.
Finlands politiska mål är att öka användningen av trä som byggmaterial i broar och övrig trafikinfrastruktur. I Konstbyggnadsregistret finns för tillfället 21.736 broar, av vilka 603 stycken är träbroar. Av dessa träbroar är 196 stycken vägbroar. Det betyder att två tredjedelar av träbroarna i registret är för lätt trafik.
Träbroarnas andel av alla fordonsbroar är liten, men visst byggs även nya träbroar. Holmarna Ramsö och Vallmo i Åbolands skärgård binds samman av en välvd träbro, som klarar tunga transporter.
Ökat byggande i trä, långsiktiga lösningar och mera cirkulärekonomiskt tänkande i träbyggnadsindustrin. Det är målsättningar som tas på allvar i Norden. Satsningarna är ett viktigt led i kampen för att reducera koldioxidutsläppen och stävja temperaturförändringarna.
Landsbygden får inte kategoriskt ignoreras utan måste beaktas på lika grunder som städerna, påpekar Staffan Pehrman.
EU-kommissionen vill se taxonomi som en del av dess verktygslåda för att uppnå klimatmålen. Det finns ändå uppenbara risker med taxonomin, konstaterar Staffan Pehrman.
