Uppehållsvädret i september var mycket välkommet för tröskandet. Spannmålströskningen är nästan slutförd och tröskningen av specialväxter är också inne på slutrakan. Variationerna i skördenivå och skördens kvalitet har varit mycket stora mellan olika regioner och gårdar, enligt växtodlingsrapporten från ProAgria Centralernas Förbund.
Den gångna växtperioden har karakteriserats av utmanande väderleksförhållanden som har varierat stort mellan regioner och även lokalt. Allmänt taget klarade höstspannmål och tidigt sådda vårgrödor högsommarens torka bäst. Ensilagevallarna klarade också växtperioden väl och producerade en god första och tredje skörd. I södra Österbotten klarade sig ärtor och vete bättre än väntat. Odling av fodermajs lyckades till exempel i Norra Savolax. Korn, havre och bondböna led mest av den extrema sommaren. Mångsidigt växturval, tidig sådd och jordens struktur fick en stor betydelse under den gångna växtperioden. Sommarens misslyckanden uppskattas öka intresset för odling av höstspannmål och höstoljeväxter. Växturval och användning av produktionsinsatser planeras allt noggrannare för att trygga växtodlingens lönsamhet.
Höstspannmål vinnare i år
Tröskningen av råg och höstvete kunde slutföras på de sista områdena för ett par veckor sedan. I Karelen blev små arealer råg och höstvete obärgade på grund av regn i Karelen. Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 15–20 % för de sista partierna, men i Södra Österbotten har man varit tvungen att bärga partier med såpass hög vattenhalt som över 30 %. Råd- och höstveteskörden uppskattas vara god till både mängd och kvalitet i stora delar av landet.
Rågens hektolitervikter i de sist skördade partierna har varit 72–79 kg/hl och falltalen 180–300. Uppskattningsvis 80-100 % av skörden fyller brödsädskvalitet. Höstvetets hektolitervikter har varit 75-83 kg/hl och proteinhalten 10–13,5 %. Falltalen har varit höga, 300–450.
Tröskningen av vårsäd på slutrakan
Det har varit mera uppehåll i september, så tröskningen av vårsäd har framskridit snabbare än i augusti. På de flesta områdena är 90–100 % av kornet tröskat, i Kymmenedalen och Södra karelen 80–85 %. Havretröskningen har framskridit litet långsammare än kornskörden. Av vårvetet är i allmänhet 95-100 %. I sydöstra Finland och Södra Österbotten är 85–90 % av vårvetet tröskat, men i Norra Österbotten har man först kommit halvvägs.
I Nyland, södra Finlands kustområden och Egentliga Finland lämnas 1–5 % av de allra sämsta spannmålsbestånden oskördade eller så förs skörden till förbränning. I de östra delarna av landet uppskattas att tom. 10–30 % av vårspannmålen inte skördas eller bärgas för förbränning. Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 15–25 %, men en del partier har haft en vattenhalt på över 30 %. Variationerna i spannmålens hektolitervikt och proteinhalt är stor och det förekommer mycket låga hektolitervikter. Vårvetets hektolitervikter har varit 70–82 kg/hl, foderkornets 44–70 kg/hl, maltkornets 64-68 kg/hl och havrens 40-60 kg/hl. Vårvetes proteinhalt har varit 11-15 %, kornets 9-14 % och havrens 11,5-13 %.
Bland vårsäden led kornet mest av växtperiodens torka. Kornskörden uppskattas i nästan hela landet bli dålig eller försvarlig, endast i Norra Österbotten och Kajanaland uppskattas skörden vara god. I Nyland, Kymmenedalen och Södra karelen uppskattas kornskörden vara 20–40 % av normal skördenivå. På andra håll uppskattas kornskörden till 50–70 % av normal skörd. Havreskörden ser ut att vara nästan lika dålig som kornets, men vårvetets skörd uppskattas vara 50–80 % av normal skörd. I Södra Österbotten uppskattas vårveteskörden till och med vara 10–20 % bättre än normalt. På en del gårdar i södra Finlands kustområden och Kymmenedalen uppskattas skörden till endast 40 % av normal skörd.
Tröskningen av specialväxter långt hunnen
Vårrybströskningen är nästan slutförd. Rybsskörden är mest på hälft i Södra Österbotten och Tavastland, där endast 35–50 % av rybsen är tröskad. Vattenhalten vid skörd har varit 10–16 %, endast i Södra Österbotten och Norra Karelen har man varit tvungen att bärga rybs med högre vattenhalt än normalt (fukt 20 %). Tröskningen av vårraps är litet senare än för vårrybs. Rapströskningen är slutförd endast i Österbottens kustområden, Norra Österbotten och de västra delarna av södra Finlands kustområden. Rapsskörden är mest på hälft i Södra Österbotten, där endast 25 % av rapsskörden är bärgad. Våroljeväxtskörden blir mindre än i genomsnitt, endast i Södra Österbotten är skörden 10–20 % bättre än i genomsnitt. I södra Finlands kustområden uppskattas skörden vara dålig till både mängd och kvalitet. Skördens kvalitet uppskattas vara tillfredsställande på de flesta områdena.
Skörden av bondböna och ärt är nästan slutförd i hela landet. Endast små arealer blir obärgade. I Norra Karelen och Södra Österbotten uppskattas att 20 % av bondbönorna inte bärgas och för ärtorna är motsvarande siffra i Norra Karelen 20 %. Skörden av bondböna är mest på hälft i Nyland, Tavastland och Norra karelen, där 10–20 % av arealen ännu väntar på skörd. Bondbönans vattenhalt vid skörd i de sista partierna har varit 17–27 % och för ärt 16–27 %. Bondbönsskörden blir mindre än i genomsnitt i hela landet med undantag för Södra Karelen, där skörden uppskattas vara genomsnittlig. Kvaliteten på bondbönan varierar mellan försvarlig och tillfredsställande. Ärtskörden var genomsnittlig på de flesta områdena, men mindre än normalt i Nyland, södra Finlands kustområden, Norra Savolax och Norra karelen. Ärtskördens kvalitet var tillfredsställande på de flesta områden, men god i Nyland, Satakunta och Södra Österbotten.
God plantskjutning i höstspannmåls- och höstoljeväxtbestånden
Den långsamma tröskningen försvårade sådden av höstspannmål i augusti, men sådden har tagit fart i september då tröskningen hunnit undan. De sista höstveteskiftena sås ännu i södra Finland och Södra Österbotten. Rågaraealen uppskattas öka 5–20 % på de flesta områdena och endast i Egentliga Finland uppskattas att rågarealen har minskat 20 % jämfört med i fjol. Höstvetearealen uppskattas öka betydligt i hela landet. Förändringen torde vara störst i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Österbotten. Höstoljeväxterna kunde sås helt planenligt i augusti. I södra Finland, Österbottens kustområden och Södra Österbotten ökar höstoljeväxtarealen betydligt.
Av rågskiftena i södra och mellersta Finland har 80–100 % skjutit brådd och bråddskjutningen uppskattas vara god eller tillfredsställande. Höstveteskiftenas bråddskjutning är inte riktigt lika långt hunnen. I södra Finlands kustområden har endast 5–25 % av höstspannmålsskiftena skjutit brådd på grund av den sena sådden. I södra Finlands höstspannmålsbestånd har man varit tvungen att bekämpa fritfluga och ställvis även sniglar. Höstoljeväxterna har bildat plantor snabbt. Bestånden uppskattas vara tillfredsställande eller goda i hela landet.
Höstbearbetningen framskrider varierande. I Nyland, Södra och Norra Karelen och Kajanaland är knappt hälften av arealen bearbetad, men på andra håll är arbetet ännu alldeles i sin början. På de flesta områden kommer 30–50 % av åkrarna att lämnas obearbetad över vintern. På de flesta områden finns fång- och bottengrödor på 5–20 % av arealen. Andelen åker som höstbearbetas uppskattas vara störst (50–85 %) i södra Finlands kustområden, Södra Karelen, Norra Savolax, Norra karelen och Södra Österbotten.
Betesperioden fortsätter i landets södra och mellersta delar
Vallarna har fortsatt växa bra tack vare regnen och värmen. Betesperioden uppskattas fortsätta ännu ett par veckor i södra Finland om vädret inte blir kyligare. I Lappland och Norra Karelen har betesperioden redan upphört.
En tredje ensilageskörd kan bärgas i nästan hela landet, men alla gårdar har inte behov av en tredje skörd. Tredje skörden bärgas mest allmänt i södra Finland, Österbottens kustområden och Södra Österbotten, där 50–70 % av gårdarna har bärgat eller bärgar en tredje skörd. Ensilageskörden uppskattas bli 25–40 % större än i genomsnitt i Nyland, Södra Karelen och Södra Österbotten, men i södra Finlands kustområden, Egentliga Finland och Norra Savolax uppskattas totalskörden bli något mindre än normalt. Ensilageskördens kvalitet uppskattas vara tillfredsställande.
Potatisupptagningen fortsätter
Potatisskörden är i full gång i hela landet. På det viktigaste potatisproduktionsområdet i Österbotten har 70–80 % av skörden bärgats. Potatisskörden blir i Österbotten 10–15 % mindre än normalt, men på de torraste områdena i södra Finland uppskattas skörden bli 60-70 % av genomsnittet. På de flesta områden är skörden av matpotatis tillfredsställande.
Tagningen av stärkelsepotatis är på slutrakan i Österbottens kustområden och halvvägs i Södra Österbotten. Stärkelsepotatisskörden uppskattas bli tillfredsställande till mängd och kvalitet. Utsädespotatisen är bärgad i Österbottens kustområden, men i Norra Österbotten är 20 % av utsädespotatisen oskördad, i Södra Österbotten hälften. Utsädespotatisens skörd uppskattas vara genomsnittlig till både mängd och kvalitet på de flesta områdena, men i Södra Österbotten uppskattas kvaliteten vara försvarlig och i Norra Österbotten god.
Sockerbetorna växer ännu. Det varma vädret och regnen i augusti har satt fart på tillväxten. I södra Finland uppskattas skörden bli god med undantag för Nyland, där man uppskattar att skörden blir mindre än normalt.
Skörden av lagergrönsaker pågår
De sista partierna av färska grönsaker så som isbergssallat, kinakål, grönkål, blomkål och broccoli bärgas under dessa dagar. Bland lagergrönsakerna är skörden av lök mera eller mindre slutförd. En del lagergrönsaker växer ännu och skörden av lagerkål, morot och andra rotsaker torde pågå till medlet av oktober. Skördenivåerna för lagergrönsaker är minst tillfredsställande och delvis mycket god. De gårdsvisa skördenivåerna påverkas av tillgång på bevattningsvatten under sommarens värmeperiod, men även förekomsten av skadegörare har påverkat.
På Åland och i södra Finland har vinteräpplena redan mognat för skörd och för närvarande skördas främst vintersorterna Amorosa, Santana och Rubinola. På Åland uppskattas äppelskörden vara god. Bärskörden från friland är i huvudsak slut, men små mängder havtorn och bäraronia plockas ännu. På bäråkrarna är höstgödslingen också i huvudsak slutförd. Små mängder inhemska bär mognar ända till början av oktober från tunnlar och växthus.