Nya grödor utvecklas ständigt för att anpassa jordbruket till förändrade förutsättningar som klimatförändringen tvingar fram. Ett av de tänkbara alternativen är det fleråriga vetegräset, som tyska forskare vid universitetet i Hohenheim arbetar med.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
Riksdagen godkände innehållet i naturvårdslagen i onsdags. Beredningen av den nya lagen har dock skapat mycket huvudbry och lett till en regeringskris. I offentligheten har opinionen bildats på politiskt färgade grunder och handlat om regeringens spelregler, en tjänstemans beräkningar och en lag som ”urvattnats”. I verkligheten har lagförslaget plågats av otydligheter och osämja från första början.
På senare år har skadorna av granbarkborre ökat i omfattning i de finländska skogarna. Om största delen av de granbarkborrar som utvecklats i år lyckas övervintra och det blir en het sommar igen nästa år kommer insektsskadorna att öka ytterligare i skogarna, påpekar Finlands skogscentral.
Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet.
I november uppdaterade Finlands skogscentral tjänsten MinSkog.fi med flygekorrsobservationer som bekräftats av myndigheterna.
Ett nytt europeiskt Bauhaus-projekt skall utreda skogens förutsättningar för att skapa hållbara och inkluderande urbana miljöer. När initiativtagarna till projektet nyligen samlades i Finlands Naturcentrum Haltia haglade lovorden och skogsskämten, medan EU-kommissionens ordförande försökte tona ned restaureringsförordningens konsekvenser för Finland.
Året 2022 har bevisat att skog är en mycket spännande förmögenhetsform där både marknad och politik har bjudit på överraskande händelser och vändningar, konstaterar Viktor Harvio, skogsombudsman för SLC.
På Västankvarn i Ingå håller en mångsidig anläggning för tillverkning av biokol, gas och varför inte elektricitet på att ta form. Råvaran är träflis. Det är frågan om en pilotanläggning som byggs av Fredrik Ek och Ott Pärtel inom ramen för utvecklingsprojektet Wood2biogas.
En betydande del av kolavtrycket vid tillverkningen av elbilar kommer från framställningen av bilarnas litiumbatterier. Förutom i elbilar används litiumbatterier också i de flesta moderna laddningsbara elapparater – från mobiltelefoner till skruvdragare. Tillverkningen av litiumbatterier förknippas ofta med de mer eller mindre sällsynta metaller som används vid produktionen. Förutom litium behövs det nickel, kobolt, koppar, mangan, och aluminium. Det som det talas mindre om är att anoden i batterierna tillverkas av kol – och det inte vilken kol som helst.
Ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter en avverkning, enligt en studie från SLU. Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning, säger forskaren Matthias Peichl.
Kisel i aska får det att gnissla i tänderna på snytbaggar – en av skogsbrukets värsta fiender. Det visar forskning från Stockholms universitet.