Ända sedan Finland gick med i EU har det talats om att minska byråkratin för lantbruket. Blanketter skulle bli färre, processer smidigare och vardagen enklare. Men har byråkratin försvunnit?
Tveksamt. Den har bara bytt kläder. Från pappersblankett till digital tjänst. Från pärm i kontoret till app i telefonen. Men regelverket finns kvar, kraven finns kvar och framför allt: ansvaret finns kvar hos jordbrukaren.
I vårt jordbruk har osäkerheten kring regelefterlevnad varit en av de största källorna till stress. Tillsammans med sjukdomsutbrott hos produktionsdjuren är det sådant som verkligen tar kraft.
Inte bara för att följderna kan bli stora, utan för att ovissheten med åren nöter. Har vi gjort rätt? Har något ändrats? Gäller detta oss? Borde vi ha dokumenterat mer? Tål vi en granskning?
Det går inte att både vara en effektiv och skicklig jordbrukare, en MacGyver, och samtidigt ha full kontroll på alla förändringar i alla regelverk som styr vardagen.
En bonde ska kunna odla, föda upp djur, sköta mark, maskiner, ekonomi och människor. Att ovanpå det kräva juridisk detaljkunskap i realtid är inte rimligt.
Villevillkor
En av de första AI-agenterna jag själv byggde fick namnet Villevillkor. Namnet är skämtsamt, men uppgiften allvarlig.
Villevillkor håller reda på sådant som specifikt rör vårt jordbruk: besättningsnummer, fastighetsbeteckningar, FO-nummer, registernummer på traktorer, stödvillkor och alla detaljer som man inte vill ha i huvudet men ändå måste ha rätt när de behövs.
Det här är, enligt mig, ett av de mest underskattade användningsområdena för AI i lantbruket. AI som verktyg för att avlasta bondens minne.
Bönder ska inte behöva fylla sitt förnuft med petitesser om exakt antal kvadratmeter per diko, bredden på en skyddsremsa eller karenstiden för läkemedel A.
Vi är människor. Vi kan glömma. Vi kan blanda ihop. Vi kan minnas rätt regel men från fel år, eller rätt siffra men för fel djurslag.
Den här typen av idiotfakta borde delegeras till system som är bättre lämpade för det. En AI-agent kan hålla reda på detaljerna, koppla dem till den egna gården och dessutom kontrollera om något har ändrats i regelverket.
Den kan påminna, jämföra, sammanfatta och flagga när något kräver uppmärksamhet. Ibland kanske Villevillkor bara ger dig ditt producentnummer när du ska anmäla dig till årets grillfest.
Macheten i byråkratidjungeln
Vi ska använda AI som machete i byråkratidjungeln. Det spelar ingen roll hur många sidor regelverk det finns om storleken på vattenkoppen, om det inte är vi som behöver läsa materialet. För AI är skillnaden mellan tio och hundra sidor försumbar. Det går inte längre att leka kurragömma i text. AI hittar dig.
Det vi behöver är en tekniskt sett ganska enkel AI-agent. En som vet vad gården heter i olika register, vilka nummer som hör vart och vilka villkor som brukar beröra verksamheten.
För byråkratin sliter inte bara genom tiden den tar. Den sliter genom osäkerheten den skapar. Känslan av att något kan ha missats, trots att man försökt göra rätt.
Om AI används för att minska bondens osäkerhet, frigöra tid och göra reglerna begripliga, då kan tekniken faktiskt bli en medicin. Om den används för fler krav och fler automatiska misstankar är den bara ännu en del av sjukdomen.
AI kan inte ersätta bondens sunda förnuft. Men den kan skydda det från att dränkas i detaljer.
Anna Häggblom
Jordbrukare, företagare och AI-utbildare
anna@aveo.fi