Ekologiskt lantbruk betraktar sig som ett alternativt odlingssätt och kan således uppfattas som en kritik av det bestående konventionella lantbruket. Å andra sidan måste ekologiskt lantbruk finna sig i att dess relevans ifrågasätts. Om sedan Besserwisserei möter intolerans, så är det upplagt för strid, konstaterar Paul Riesinger, agronomie- och forstdoktor, lektor i växtodling vid Skuffis/Yrkeshögskolan Novia i Raseborg.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle


Bland vissa kretsar i Sverige var man inte så överraskad över att den tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht måste lämna uppdraget, trots att han hade varit villig att fortsätta. På den här sidan Bottniska viken – eller vi borde kanske tala om Torneälven när det gäller Sven-Erik Bucht – hade vi åtskilliga orsaker att hoppas på ännu en period för honom.
Först gör sig S-gruppen av med sin lantbrukshandel till danska Danish Agro och några år senare kommer sedan gruppen på att den finländska livsmedelsproduktionen, jordbruket medräknat, behöver ett rejält uppsving.

Bjarne Andersson svarar på Jonas Malmstens inlägg ”Stora och livskraftiga älgar är målet” i LF nr 2/2019.
Brexit är med säkerhet det hittills hårdaste bakslaget för den europeiska unionen. Men Brexit är bara ett av många komplexa EU-problem som pockar på en lösning under året, noterar Peter Karlberg.
Mängden kol som cirkulerar i bland annat vatten, luft och mark på vår planet ökar konstant. Då vi beaktar den koldioxid som ekoodlingen binder i form av kol i marken väger det upp den klimatpåverkan som de mindre skördarna orsakar, skriver Jussi Murto-Koivisto.
Det borde ligga i allas intresse att hålla en hög kvalitet på älgstammen, skriver Jonas Malmsten i sitt svar till Bjarne Anderssons senaste kolumn ”Från mitt vindskydd” (i LF 51-52 2018).
Den ekologiska odlingens hållbarhet kan inte basera sig på uträkningar om höga skördar och markanvändning, anser Bjarne Mara. Istället bör man se på effekterna på lång sikt, som ekoodlingens positiva effekt på markens bördighet.
Österbottens Tidning och Vasabladet har kommit ut med uppgifter om handelns påslag på köttprodukter och pålägg. Uppgifterna baserar sig på en lista med en butiks inköpspriser som hittats av en slump. Det finns ingen anledning att tvivla på uppgifterna, men de är inte pinfärska. Det finns i alla fall också ett bondeled i livsmedelskedjan som är i ett trängt läge och som har mycket svårt att påverka sina priser. Därför behövs det mer genomskinlighet i livsmedelskedjan, hävdar Micke Godtfredsen.
HKScan gör en grym förlust för andra året i rad och nu har bolaget bytt styrelseordförande och verkställande direktör. Största ägaren, LSO, har beskyllts för maktspel men tillbakavisar å det bestämdaste kritiken. Frågan är om koncernen skulle behöva nytt ägarinflytande. Då blir följdfrågan naturligtvis, vem det i så fall skulle vara, om någon.

Jaktens uppgift är att reglera klövviltstammarna så att de är i balans utgående från biotop och tillgång på naturligt foder. Nu börjar dock situationen bli ohållbar för många jaktlag på grund av besynnerliga rekommendationer gällande avskjutningen. Älgar som ska skjutas i en viss ordningsföljd och taggbegränsningar ställer till det, anser Bjarne Andersson.
Arbetslösa har svårt att fylla kraven i regeringens så kalla aktiveringsmodell. Det är i synnerhet arbetslösa över 55 år på glesbygden som drabbas av modellen, eftersom de helt enkelt har svårt att få arbete. Det är FFC och Industrifacket som har undersökt hur arbetslösa medlemmar lyckas uppfylla villkoren i den så kallade aktiveringsmodellen i år. Det är bara en procent som har försökt uppfylla villkoren genom företagande. Men också tidigare regeringar har ibland fört em förnedrande politik gentemot arbetslösa.