Träbyggande är en satsning som stöder övergången till ett kolneutralt samhälle, skapar trivsamma och hälsosamma byggnader, förstärker regionala ekonomier samt möjliggör tillverkning av hållbara produkter och tjänster för export, konstaterar SLC: skogsombudsman Viktor Harvio.

​Ifjol hade Finland en statsskuld på 106,4 miljarder euro. I år skuldsätter sig landet för 17,7 miljarder därtill och i veckan meddelade regeringen, i samband med offentliggörandet av budgetförslaget för 2021, att man nästa år skuldsätter sig för ytterligare 10,8 miljarder.

​Höstens budgetmangling och veckorna före den blev en slags arena för diskussioner om bränntorven och torvbrytningens framtid i Finland. Och att diskutera torven går ju, få ämnen väcker så starka känslor som just torv. De flesta har en åsikt om torven och rätt så ofta baserar den sig på ideologi och en ”jag-tror-nog-att”-logik snarare än på fakta.

Hur kan banken kasta ut två människor från deras hem? Ta ifrån dem deras livsverk? Är det inte någonting som hör till 1800-talet? frågar sig Göran och Marlene Sjölund i en insändare.

De positiva effekterna med justeringar av momsskattesatserna når inte konsumenten i tillräckligt hög grad och de förbättrar inte konsumentens köpkraft. Det finns förstås andra motiv för skattejusteringar, också för momsens del. Men den här studien visar ändå tydligt hur det kan gå om man börjar ”bolla” med momsskattesatserna.

Just nu har vi ändå ett helt annat ekonomiskt läge än när regeringsprogrammet skrevs, trots att det bara är 15-16 månader sedan. Det är utan tvivel en turbulent inrikespolitisk höst på kommande.

Glädjande nog investeras det en hel del i produktionsbyggnader, torkanläggningar, täckdiken och produktion av förnyelsebar energi i landskapet, trots rådande Corona pandemi och låga producentpriser, konstaterar Tomas Långgård, förbundsordförande för ÖSP.

Förra veckan skrev Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Otso Kivekäs (Grön) på Facebook att de största problemen när det gäller övergödningen av Östersjön är Polen, Danmark och sydvästra Finlands lantbruk. Förra veckan skrev Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Otso Kivekäs (Grön) på Facebook att de största problemen när det gäller övergödningen av Östersjön är Polen, Danmark och sydvästra Finlands lantbruk. Kivekäs kommer med en rad faktafel, skriver Staffan Pehrman i veckans ledare.

Myndigheter och forskare är i stort sätt eniga om att gensaxen inte är farligare för miljön eller den mänskliga hälsan än konventionell odling. Nu skulle det gälla att förankra budskapet hos den stora allmänheten, konstaterar Peter Karlberg.

Stamvårdande jakt är vad som behövs. Om vargtrycket blir för högt på en ort ska det vara möjligt att regionalt, på landskapsnivå, bestämma om stamvårdande jakt, konstaterar chefredaktör Staffan Pehrman.

Förra hösten såddes 24.500 hektar höstvete och 19.800 hektar råg som tröskas nu i höst. Höstgrödorna har sin plats i växtodlingen. Tack vare att de höstsådda grödorna bidrar till ett växttäcke under vintern har de därtill en miljömässig konkurrensfördel jämfört med vårsådda grödor, en konkurrensfördel som dessutom är mångfacetterad. Med allt bättre och för 2020-talets väder- och klimatförhållanden allt lämpligare sorter kommer skördepotentialen för höstsäden bara att öka.

Vi behöver bland annat en tillräcklig nationell motfinansiering för att kunna garantera samma stödnivå som under 2020. Det bör också ske en ytterligare kapitalisering av gårdsbrukets utvecklingsfond Makera. Vi behöver anslag för att stöda produktionen av biogas, en viktig strävan som dessutom nämns i regeringsprogrammet.