Det är knappast förvånande för någon att det i vinter kommer att vara turbulent på energivirkesmarknaden. Ryssland har stängt av gasleveranserna till väst, vilket i första hand märks hos oss i form av högre marknadspriser på el. På energimarknaden hänger allting samman och höga elpriser leder till högre efterfrågan på andra energiformer, bland annat energi producerat från trävirke. Till ekvationen lägger vi dessutom till att inget virke längre importeras från Ryssland.
Det är fråga om flera miljoner kubikmeter flis som under de senaste åren kommit från Ryssland. Värst utsatta är naturligt nog fjärrvärmeverken i östra Finland som har nära till gränsen. Senaste vinter kom till exempel 40 procent av det flis som Savon Voima använde i Joensuu från Ryssland.
Bolagen i östra Finland blir nu tvungna att försöka hitta flisråvara från andra delar av landet. Värmeverken börjar också konkurrera om massaved.
De flesta energibolag har bestämt sig för att fasa ut användningen av stenkol inom några år. Det är bra ur klimatsynvinkel, men hur skall utbudet på energivirke räcka till? Speciellt besvärlig kommer situationen i södra Finland att vara, eftersom där finns stora koleldade enheter i de större städerna.
Helsingfors Energi skall om ett knappt år lägga ner Hanaholmens kolkraftverk i Sörnäs. Fjärrvärmeproduktionen skall ersättas med ett biokraftverk i Nordsjö med en effekt på 260 MW. Det nya värmeverket skall tas i bruk i vinter och skall drivas med flis.
I Esbo sker en stor del av värmeproduktionen redan nu med flis och pellets. I Lojo skall ett stort fliseldat värmeverk inom en snar framtid tas i bruk vid pappersfabriken i Gerknäs. Efterfrågan kommer alltså stiga rejält även utan Ukrainakrisen.
Då det gäller energivirkesmarknaden har den redan länge varit internationell. Främst är det Östersjöområdet som bildat en naturlig marknadshelhet. Transporterna för virke är billiga sjövägen. Det har också de stora energibolagen räknat med vid sina satsningar.
I nuläget är frågan varifrån varan skall komma. Det är nämligen inte så att Ryssland exporterat flis enbart till Finland. Alla länder runt Östersjön har i större eller mindre omfattning köpt flis, pellets eller virke från Ryssland. Nu är det stopp på de leveranserna.
En representant för ett virkeshandelsbolag i södra Finland berättar att det i höst kommit förfrågningar från Baltikum om att köpa energivirke från Finland. Tidigare var det tvärtom – balterna ville sälja virke till Finland.
Alla värmeverk kommer knappast att lida brist på virke under kommande uppvärmningssäsong. De flesta leveransavtal görs på längre sikt och de inhemska leveranskedjorna fungerar som normalt. Mycket beror förstås på hur kall vintern blir. Det är först någon gång i februari-mars som det slutligen klarnar vilken omfattning det kommer att vara på problemen.
Det finns ju också en lång fördröjning i anskaffningsprocessen för energivirke. Hyggesrester måste torka åtminstone en sommar innan de kan flisas och eldas. Större värmeverk kan elda färskt rundvirke direkt, men till stor del utgörs handeln av virke som fått torka ett antal månader. Det är alltså svårt för marknaden att snabbt svara på ökad efterfrågan. Den normala framförhållningen är ett år.
En annan sak är förstås priset på energived. Hög efterfrågan leder till högre priser och klart är att energianvändningen i vinter kommer att konkurrera med användningen i massafabriker. Entreprenadkostnaderna för hanteringen av klenvirket har också stigit, det beror på de kraftigt höjda bränslepriserna.
Hur mycket denna ökade efterfrågan på energivirke syns i skogsägarens plånbok är kanske lite för tidigt att sia om just nu. Skogsindustrin har bara köpt in omkring hälften av det virke som behövs från privatskogarna, trots att vi bara har tre månader kvar av året. Massavedspriserna har hållits nere, bland annat genom import från Baltikum tidigare under året.
Men nu då vintern kommer behövs mer virke som sagt till energianvändning, vilket rimligt sett borde driva upp priserna. Cellulosaindustrin är för övrigt i en intressant situation då fabrikerna också producerar en hel del el och värme som biprodukt från cellulosatillverkningen. Elen och värmen kan nu säljas till ett högt pris ut på marknaden och även där gynnas industrin förstås av att hålla virkespriset på en låg nivå.
Ett kapitel för sig är pelletsmarknaden. Även här importerades en hel del från Ryssland till Europa och där är det nu stopp. Bristen på pellets har gjort att priserna i Tyskland i september stigit till närmare 800 euro per ton, en höjning med dryga 300 procent på ett år. Pelletstillverkarna i Baltikum tävlar nu med övrig skogsindustri om virke, vilket driver upp priserna till exempel på massaved.
Här i Finland har den största pelletstillverkaren Neova, tidigare Vapo, helt stoppat leveranserna till återförsäljare och privathushåll. Leveranserna upptas tidigast våren 2023. Neova vill säkra leveranserna till sina stora kunder, värmeverken, och har istället helt övergett privathushållen.
För de som värmer huset med en pelletspanna kan läget bli dystert i vinter. Den sista utvägen kan vara att elda havre, vilket väl tekniskt är möjligt även om det kan bli problem med slagg i pannan. Ekonomiskt är det lönsamt i dagsläget. Vem skulle för några år sedan trott att det är billigare att elda havre som kostar 270 euro per ton än träpellets? Och att det inte ens går att få tag på pellets.
Det kommer att bli en intressant vinter på energimarknaden.