SLC:s styrelse vill stärka privata skogsägares ställning gentemot bolag, stiftelser och fonder.
Det blir möjligtvis diskussion om bredare skyddszoner kring våra vatten samt om mer sparträd och högstubbar i de kommande PEFC-kriterierna. Utvecklingschefen vid Södra Skogsreviret Robert Andersson tror att några av förslagen om uppdateringar av kriterierna kan väcka diskussion bland skogsägarna.
Rekordnederbörd och plusgrader förhindrade inte gallringen i Fredrik Bergholms skog i Västanfjärd.
Jämndåliga förhållanden längs sydkusten. Mjuka vägar ett problem då virket ska föras bort. Den här vintern kommer nog att minnas av många, säger Magnus Wiksten, revirforstmästare vid skogvårdsföreningen Södra Skogsreviret som verkar längs hela sydkusten från Kimitoön i väster till Pyttis i öster.
Virkeshandeln gick väldigt långsamt i januari. Skogsindustrin köpte från de privata skogarna 2,5 miljoner kubikmeter råvirke, vilket är hälften mindre än året innan, meddelar Naturresursinstitutet.
Den milda vintern har orsakat stora problem för virkesindustrin. På grund av att tjäle och snö har saknats har många vinterstämplingar blivit ogjorda. Det har fått konsekvenser för alla – inte minst skogsmaskinförarna.
Den snöfattiga vintern har förvånande nog gynnat arbetet med att röja upp i de åländska skogarna efter fjolårsstormen Alfridas stora förödelse.
Åländska virkesuppköparen Kennet Berndtsson tycker att avverkningarna efter stormen Alfrida har löpt på ”enligt plan” trots att det under senhösten och början av det här året har varit ”himla vått” och ingen tjäle i markerna.
Läckage av kvicksilver till sjöar och vattendrag kommer till största delen från skogsmark och avverkning av skog ökar läckaget från skogsmarken med upp till 30 procent.
Skogsmaskinförare Thomas Johansson sitter och myser inne i hytten till sitt nyförvärv. För ovanlighetens skull är det minusgrader och skogsmaskinen lämnar snygga spår efter sig i Pojoskogen där han för tillfället arbetar.
Mindre körande av och an i terrängen är ett skäl till att Söderlångvik Gård på Kimitoön nu valde att ta ut energived.
XyloGas och Q Power har tillsammans utvecklat ett gengasverk, som är i testbruk på Qvidja gård i Pargas. Genom att förgasa fliset till gengas och sedan utnyttja gengasen till exempel för att producera värme fås en mycket ren förbränning.