Begreppet ”taxonomi” är ett nytt inslag i EU-jargongen som introducerades halvt i smyg under hösten 2020. I praktiken ska taxonomin klassificera hållbara investeringar för klimatmålen, men kriterierna kan bli ett hot mot jord- och skogsbruket.
EU-kommissionen avlät strax före julen ett utkast till delegerad förordning om taxonomi. Taxonomin ska bli ett verktyg för bedömningen av hållbara investeringar. I praktiken ska kriterier fastställas för investeringar som kan kategoriseras som gröna.
Taxonomin spelar en central roll för EU-kommissionens gröna avtal för att uppnå klimatmålen. Kriterierna sätter tummen ned eller upp för investeringar inom olika branscher. Klimatnegativa branscher får det kärvare på kreditmarknaden.
Förslaget till den nya finansieringsmodellen har förorsakat både oro och ilska hos företrädare inom jord- och skogsbruket. I praktiken kan de gröna sektorerna bestraffas, fastän de i rättvisans namn borde betraktas som nyckeln till den gröna omställningen.
Undergräver hållbart skogsbruk
De finländska EU-parlamentarikerna Nils Torvalds (Sfp), Elsi Katainen (C) och Mauri Pekkarinen (C) befarar att kommissionens förslag närmast skulle urvattna EU:s klimatmål i stället för att främja en hållbar finansiering.
Förslaget till lagstiftning främjar inte minskningen av koldioxidutsläppen. I praktiken försvagas målsättningen i den gröna given. Finansieringen av miljö- och klimatvänliga branscher försvåras, fastställer parlamentarikerna.
Enligt Katainen, Pekkarinen och Torvalds motsvarar utkastet till förordning inte gällande EU-lagstiftning. Det medför i stället svårigheter för jord- och skogsbruket samt energisektorn, som är essentiella branscher för att nå klimatmålen.
Kommissionens utkast går emot det faktum att skogsbruket är hållbar produktion. Förslaget beaktar inte det faktum att användningen av trä inom bioekonomin är en lösning för att nå klimatmålen.
EU kan inte börja definiera hållbart skogsbruk på nytt, eftersom medlemsländerna själva beslutar som skogarna. Kriterierna ligger inte i linje med EU:s grundfördrag, som förutsätter att matproduktionen ska tryggas inom EU, anmärker Katainen.
Nils Torvalds betonar att skogsbruket är hållbart. Det finns certifieringssystem på nationell och lokal nivå. Detta beaktar kommissionen inte. Kriterierna undergräver det hållbara skogsbruket. Ekosystemkriterierna är inte i linje med lagstiftningen.
Enligt Torvalds kan den delegerade förordningen inte omdefiniera uthålligt skogsbruk. Det är oacceptabelt att föra fram nya kategorier eller förnyade definitioner som syftar till ”förstärkt skogsskötsel”.
Skogspolitiken är en fråga för medlemsländerna och det är inte nödvändigt att definiera uthålligt skogsbruk i detta lagförslag. Kommissionen måste också ta hänsyn till att klimat- och miljöåtgärder är en viktig del av av hållbart skogsbruk, inskärper Torvalds.
Den nationella skogslagstiftningens krav på hållbart skogsbruk är tillräckliga. Det finns inget behov av lagstiftning som skapar separata krav för klimatbedömning av skogsägare. Detta vore orimligt, särskilt för privata skogsägare, fastställer Torvalds.
Katainen, Torvalds och Pekkarinen deltog i kommissionens offentliga konsultation som löpte ut före julen. De har också kontaktat EU-kommissionärerna Valdis Dombrowskis och Mairead McGuinness som sköter EU:s finanspolitik och ekonomiska frågor.
Svenska ekonomer varnar för stora risker
Också i Sverige har representanter för skogsbruket slagit larm. I en debattartikel i lantbrukstidningen ATL varnar Martin Kihlberg och Per Lindblad från Landshypotek för risken att de svenska skogarna kan stängas ute från finansmarknaden.
För de flesta är skogsbruket en nyckel till samhällets gröna omställning. Men kommissionen ställer sig tvärs genom att föreslå att allt skogsbruk som vi känner – även certifierat – är en ekonomisk aktivitet som inte klassas som hållbar.
Skogen ska enligt kommissionen bara stå och växa, men inte brukas. Därmed utestängs hållbar användning av skog som därmed inte blir en del av taxonomin och det europeiska klimatarbetet. Det är en direkt skadlig hållning, varnar skribenterna.
EU-kommissionen ska nu gå igenom de synpunkter som har kommit in under den officiella konsultationen. Därefter börjar en process i EU-rådet och parlamentet, som antingen kan anta eller förkasta den delegerade akten.