Kent Stenman i Purmo är en självverksam skogsägare som utför alla röjningar på egen hand. Det gör han för att optimera tillväxten och producera så mycket virke som möjligt. Röjningarna bör utföras vid rätt tidpunkt, säger han.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle
YIT har i höst inlett ett projekt, där man testar ett ligninbaserat bindemedel på grusvägar. Bindemedlet förstärker grusvägen och kan möjligen bli ett miljövänligare alternativ till asfalt.
Finlands skogscentral granskar varje år skogsvägar som byggts eller grundförbättrats med statligt Kemera-stöd. Ofta är vändplatserna på nya och grundförbättrade skogsvägar för små, och det förekommer brister i grusningen.
Nästan två år har de två åländska skogsbolagen varit inriktade på att reda upp efter stormen Alfridas våldsamma förödelse i de åländska skogarna. Men nu börjar de enligt Ålands Skogsindustrier skogschef Oskar Qvarnström komma ”tillbaka i vanliga rutiner”.
Mycket glädjande. Så beskriver Anne Lindgren-Slotte beskedet att hon invaldes i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige. Nu vill hon lära sig mera om organisationen och på sikt vara med och påverka.
Företagare inom sågning och hyvleriverksamhet börjar vara en sällsynthet idag. Fredrik Melin i Malax är företagare med cirkelsåg, hyvleri och eget skogsbruk sedan 20 år tillbaka. Under åren har han utvecklat verksamheten till ett mångsidigt och trivsamt arbete med många olika kundmöten året runt.
Samtidigt som skogens betydelse är viktig för landets ekonomi spelar den också en viktig roll i fråga om både vår fysiska och psykiska hälsa. Sibbo kommun är en pionjär i fråga om användningen av skogen i rehabiliterande syfte. – Vi började fundera på användningen av skogen som en del av vårt serviceutbud redan år 2013, säger Anders Mickos, ledande läkare i Sibbo. Läs mer i vårt Skogstema i veckans LF!
Producentförbundens gemensamma viltutskott i Österbotten är oroade över den växande stammen av vitsvanshjort och kräver att man reagerar i tid för att förhindra problem inom Österbottens och Kust-Österbottens områden.
– Tillsammans är jord- och skogsbrukarna starkare. Ett skäligt producentpris och rimliga produktionskostnader är ännu idag, 75 år efter SLC:s grundande, ett av producentorganisationernas viktigaste mål. I nuläget är producenternas andel av priset ännu i många fall otillräckligt och SLC fortsätter arbeta för att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan, säger Kristian Westerholm, ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige, som på tisdagen sammanträdde till höstmöte.
SLC:s fullmäktige möttes på tisdagen. Det var ett fullmäktigemöte som igen hölls som ett så kallat hybridmöte där de flesta fullmäktigeledamöter deltog på distans. Vid mötet meddelade SLC:s förbundsordförande Mats Nylund om läget med SLC:s ekonomi och de anpassningsåtgärder man tagit till.
År 2021 startar arbetet med en nationell reform av vattentjänsterna. Jord- och skogsbruksministeriet har sänt en vision och ett utkast till genomförandeprogram på remiss.
Förhoppningsvis kan den historik över SLC:s 75 år som nu håller på att färdigställas bli en dokumentation, ett minne, som den finlandssvenska bondekåren kan ha nytta av också i det fortsatta arbetet, säger Landsbygdens Folks tidigare chefredaktör Micke Godtfredsen. Han håller nu på att färdigställa den sista delen av historiken som ska utges 2021 i samband med jubileumsfesten. Kontentan i historiken är att bonden behövs och det gör också böndernas organisation.