Sedan första mars är det möjligt att ansöka om stöd för beskogning. Beskogningsstödet beviljas för annan än jord- och skogsbruksmark.
– Typiska objekt för det nya beskogningsstödet är gamla åkerremsor som inte längre brukas och inte fått jordbruksstöd efter 2019, eller tidigare torvproduktionsområden, säger Martin Sjölind vid Finlands skogscentral.
Han talade om beskogningsstödet på Skogsbrukets Vinterdag. Stödet baserar sig på lagen om temporärt stöd för beskogning och dess mål är att öka den beskogade arealen och därmed kolbindningen.
– Beskogningsstödet liknar Kemera-stödet, eftersom stödmottagaren ska uppfylla samma kriterier. Det betyder till exempel fysiska personer, dödsbon och sammanslutningar med jord- och skogsbruk som huvudinkomst.
Däremot skiljer sig beskogsningsstödet från Kemera bland annat eftersom det också kan beviljas på planerat område som inte omfattas av skogslagen.
– Kom ändå ihåg att det kan finnas bestämmelser till exempel i delgeneralplanen, som specifikt förhindrar att områden beskogas, påminner Sjölind.
Ansökan görs via Skogscentralens ärendetjänst och det är Skogscentralen som granskar ansökningarna, men det krävs också ett utlåtande av NTM-centralen.
Viktigt att minnas är att om åtgärder, inklusive planering, för beskogning redan påbörjats är området inte stöddugligt. Området är inte heller stöddugligt om beskogningen leder till att områdets biologiska mångfald försämras, området omfattas av skogslagens förnyelseskyldighet, området redan beskogats naturligt eller området klassas som skogsmark enligt Statistikcentralens F11.
– Förutsättningar för skogsodling måste finnas, därför får impediment eller tvinmark inte beskogningsstöd.
Det stöddugliga området bör vara minst 0,5 hektar stort och minst tjugo meter brett.
– Inte heller får området ha så mycket sly, att det är omöjligt för utvecklingsduglig skog att uppstå, säger Sjölind.
Stöd för utförande och underhåll
Stödet är uppdelat i ersättning för utförande och underhållsarvode.
Ersättningen för utförande är per beskogad hektar:
2.000 euro i områden med torvunderlag
1.500 euro i områden med mineraljordar
1.500 euro för plantering i före detta torvproduktionsområden
1.000 euro för sådd i före detta torvproduktionsområden
1.800 euro för beskogning som utförs i mineraljord och minst 25 procent ädellövträd eller klibbal används som antingen primärt eller kompletterande trädslag.
Underhållsarvodet är 450 + 450 euro och betalas ut efter 2 och 8 år.
Åtgärder som krävs är att man väljer lämpliga trädslag för platsen. Lämpliga trädslag, inklusive lövträd, nämns i Skogslagen. Planttätheten är 1.300–2.500 plantor per hektar beroende på trädslag.
Om området så kräver kan till exempel markberedning, gödsling, gräsbekämpning, röjning av mindre sly, vattenhushållningsåtgärder (ej nydikning) samt plantering eller sådd utföras.
– Storleken på stödet är fastslaget och är oberoende av vilka arbeten som görs. Man kan alltså komma undan med mindre arbete, men få samma stöd. Men stöd kan inte beviljas om allt nödvändigt inte är utfört, förklarar Sjölind.
Den som söker stödet ska vara beredd att sköta plantbeståndet i tio år efter utförandet och får inte heller ändra markanvändningen. Markägaren har anteckningsskyldighet, så kvitton och verifikat ska sparas i tio år efter sista stödutbetalningen. Vid ägarbyte överförs skyldigheterna till den nya ägaren.