Efter stormen Alfrida för drygt två år sedan har skadeinsekten granbarkborre ökat kraftigt över hela Åland inklusive skärgården.
– Nu är populationen så stor att borren kan ta död på fullt friska granskogar. Det har vi inte sett förut, säger Ålands Skogsindustriers skogschef Oskar Qvarnström.
Tack och lov är skadorna från granbarkborren tills vidare ändå inte så stora att det märks i det åländska virkesflödet.
– Och dit vill vi heller inte komma. Vi och skogsägarna lever på att en så stor del som möjligt blir timmer eller massaved, i stället för att bara duga till brännflis som fallet är med träd som barkborren tagit död på.
Qvarnström är nöjd med att landskapsregeringen redan i fjol började placera ut feromonfällor för att kartlägga förekomsten av granbarkborre och hur populationen påverkas av att många döda träd fortfarande ligger kvar i skogarna.
Måste transporteras bort från skogarna
Skogschefen betonar att skogsägarna nu ”ännu mer än tidigare behöver aktivera sig för att hålla koll på vad som händer i deras skogar”.
– Det är särskilt betydelsefullt att också träden runt de angripna träden tas bort så snabbt som möjligt. Det är där som barkborrarna huserar. När ett träd är dött har de redan flyttat vidare till nya träd.
Allra viktigast enligt Qvarnström är att följa läget i avverkningsmogna skogar, som har ett stort kapitalvärde på grund av hög andel timmer.
– Vi måste hjälpas åt så att timret inte förstörs. Bestånd som angripits av barkborrarna ska avverkas så snabbt som möjligt och också transporteras bort från skogen i stället för att bli liggande på virkesupplag i skogen.
Många kontaktar för skogsvårdsföreningen
Också Ålands Skogsvårdsförening har fått många kontakter om granbarkborren från olika håll runt om på Åland.
– Rapporterna om insektsangrepp har också kommit från områden som städades snabbt efter Alfrida, berättar verksamhetsledaren Torbjörn Björkman.
Han har därför bjudit in professor Göran Örlander att medverka på distans vid skogsvårdsföreningens planerade vårmöte i april för att tipsa om hur man bekämpar barkborrar. Örlander är senior rådgivare vid Södra skogsägarna i Sverige.
Liksom Oskar Qvarnström betonar Örlander att skogsägarna snabbt ska se till att virket från angripna området kommer bort från skogen.
– Det här är särskilt viktigt efter stormskador, men också under helt vanliga år. Om man har en låg förekomst av barkborre när det uppstår risk för massförökning tar det längre tid innan situationen blir kritisk, påpekar Örlander.
På Åland svärmar granbarkborrarna allra mest i slutet av maj.
– Allra bäst är det om man tar bort skadade träd inom två, tre veckor efter svärmningen, för då följer föräldradjuren med. Men särskilt under varma somrar är det vanligt med upprepade angrepp.
Fångstvirke med feromon
Skogar i södra Sverige har drabbats mycket hårt av barkborren och Örlanders erfarenhet är att feromonfällor, som också testats på Åland, ”tyvärr” inte tycks ha någon större betydelse för att minska förekomsten av barkborrar.
– Men fällorna är ändå bra för att följa populationsutvecklingen så att skogsägarna får reda på när risken för angrepp är särskilt stor.
Ett effektivare sätt att bekämpa barkborrarna är enligt Örlander att använda fångstvirke som lockar till sig insekterna. Virket får dessutom gärna vara betat med feromon.
– Men det är en riskabel metod. Det förutsätter att man har en vältrimmad logistik för att snabbt få virket ur skogen eller att fångstvirket har behandlats med insekticid. Om metoden används fel är risken stor för bakslag, påpekar professorn.