År 2012 började markägare i Oravais och Munsala utreda möjligheterna för en vindkraftspark. Nu – snart tio år senare – har bygget inte kommit igång. Orsaken skrivs besvär och långa handläggningstider.
– Det är frustrerande. Annat kan vi inte säga. När vi började utreda planerna på vindkraftparken för snart tio år sedan kunde vi inte föreställa oss att det skulle gå så här, säger Stefan Björkman, ordförande för andelslaget Sandbacka vind.
Sandbacka vind bildades 2012 av cirka sjuttio markägare i Oravais och Munsala för att undersöka möjligheterna att anlägga en vindkraftspark längs Rutulid skogsbilväg och i närheten av stamnätet, Harjavaltalinjen. Intresse fanns också från projektörer och slutligen gick markägarna in för det svenska bolaget Svevind Ab, som började planerade för en park med fjorton vindturbiner.
Men fortfarande – snart tio år senare – har bygget av vindkraftsparken inte kommit igång. Orsaken är att besvär och långa handläggningstider i förvaltningsdomstolen förhalar processen.
– I en rättsstat som Finland ska det finnas besvärsrätt. Vi motsätter oss inte den rätten, men i många fall, som i vårt, är det tydligt att målet är att förhala och på det sättet förhindra att planerna förverkligas. Hälften av personerna som skrivit under besvären genom åren bor inte ens på orten.
– Men det verkliga problemet är att besvär ofta leder till långa handläggningstider. Ska det faktiskt ta upp till två år för Förvaltningsdomstolen att avgöra ett ärende? En sådan fråga borde kunna avgöras enklare, säger andelslagets sekreterare Per-Eric Anderson.
Utredningar och besvär
Vi går tillbaka till 2012. För den första fördröjningen stod Försvarsmakten som behövde ett och ett halvt år på sig för att få fram ett utlåtande om att man inte har några invändningar mot vindkraftsetableringen ifråga.
Därefter kom besvär mot delgeneralplanen som rättmätigt godkändes på grund av att beslutsfattare i Nykarleby stad var jäviga.
– Det ledde till ett nytt beslut och nytt besvär som den här gången avvisades både av Vasa förvaltningsdomstol och Högsta Förvaltningsdomstolen, berättar Anderson.
När den processen – som pågick mellan 2015 och 2018 – var klar gick projektet framåt. Men under den perioden hade tekniken utvecklats och de ursprungliga vindturbinerna som skulle byggas fanns inte längre att få.
Det ledde till att man började planera för nya turbiner, men det krävde också ändrat bygglov, vilket byggnadsnämnden i Nykarleby beviljat. I Vörå krävdes dessutom ändrat miljötillstånd, vilket också beviljades hösten 2020.
– Men nu står projektet stilla igen på grund av nya besvär mot bygglovet i Nykarleby. Återigen är det samma personer, av vilka hälften är bosatta på annan ort medan en anför besvär mot miljötillståndet i Vörå, säger Björkman.
Besvären som lämnades in till Vasa förvaltningsdomstol för ett par månader sedan har inte ens öppnats. Behandlingstiden förväntas bli minst två år och därefter går de troligen vidare till HFD. I sin frustration har markägarna vänt sig till riksdagsmännen från Österbotten, däribland till justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Hennes specialmedarbetare Ida-Maria Skytte konstaterar i sitt svar att det är flera förvaltningsdomstolar som lider av resursbrist, som bidrar till långa handläggningstider. Hon konstaterar också att det i statsbudgeten för 2021 finns 1,7 miljoner euro som är öronmärkta för att minska anhopningen av vatten- och miljöärenden i förvaltningsdomstolarna.
– Det här borde underlätta resursbristen vid Vasa förvaltningsdomstol, skriver Skytte.
Hjälper inte markägarna nu
Vidare berättar hon att ministeriet har satt in fem miljoner euro för att införa digitala arbetsverktyg vid de allmänna domstolarna för att kunna sköta fler ärenden digitalt och göra behandlingen av ärenden smidigare och effektivare.
– Det är positivt för framtida ärenden, men det hjälper oss inte framåt i det här skedet, konstaterar Björkman och Andersson.
De båda är är hoppfulla att besvären förkastas även den här gången. Och markägarna i Oravais och Munsala har inte heller gett upp tron på att vindkraftsparken kommer att förverkligas.
– Nej, vi ger inte upp utan fortsätter vår kamp, säger de.
I väntan på att besvären ska behandlas har byggandet av en ny kraftledning fram till transformatorstationen i Jussila påbörjats i samarbete med Herrfors. Avverkningen av skogen för vägar och fundament ska också inledas snart.
– Så nu måste det ske saker snabbt, men i stället har vi något av ett moment 22 där det ena projektet är beroende av det andra. Det här projektet handlar om investeringar på 70–90 miljoner euro som nu inte kan göras. Ingen vågar börja bygga innan allt är klart, säger Björkman.
Han konstaterar vidare att hundratusentals euro redan har satsats på projektet – som inte nu kan påbörjas. Björkman drar paralleller till andra byggprojekt i Finland.
– Det är många byggprojekt som stupar på grund av besvär och långa behandlingstider, vilket kostar enorma summor pengar. Samtidigt kostar det inget att lämna in besvär som i många fall borde kunna gå att handlägga betydligt snabbare än vad fallet är i dag, säger han.
Något bör göras
Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, beklagar processen som markägarna i Oravais och Munsala hamnat ut för.
– ÖSP förstår markägarnas frustration och backar upp dem fullständigt. För det är ohållbart med så här långa handläggningstider för besvär, säger han.
ÖSP anser att om inte besvärsrätten kan begränsas så borde åtminstone den rätten innebära en betydande avgift för de som besvärar sig.
– Det gäller åtminstone för besvär som gör att omfattande näringsverksamhet förhalas. Vi har upprepade gånger behandlat problematiken inom ÖSP och SLC och påtalat det för beslutsfattarna, säger Långgård.
Och fortsätter:
– Min personliga uppfattning är att regionens starka politiker borde agera mer resolut för att få till stånd förbättringar i frågan som kraftigt kränker privata äganderätten och näringsfriheten och är inte heller till gagn för utvecklingen av varken den lokala ekonomin eller nationalekonomin.