Metanutsläppen är betydande från uppfödningen av köttnöt och betydligt större än från mjölkproduktion när man fördelar utsläppen per kg kött respektive per kg mjölk. Men i viss mån kan vi redan idag påverka metanbildningen i djurens våm, och kanske betydligt mera i framtiden. Däremot kan vi i mycket hög utsträckning påverka förbrukningen av koldioxid i odlingen av foderväxter för djuren och att kol binds och inlagras i växterna. Något som tyvärr inte noteras just alls i diskussionen om jordbrukets klimatpåverkan, påpekar Jan-Olof Johnsson.

De ständigt aktuella klimatförändringarna ställer nya krav på det finländska jordbruket gällande avkastning, odlingssäkerhet, skördekvalitet och miljöpåverkan. Möjligheterna att minska utsläppen från det inhemska jordbruket beskrivs som goda.

Priserna på livsmedel steg under fjolåret globalt till den högsta nivån sedan tio år. Enligt FN:s matorganisation FAO gav det internationella matprisindexet lätt efter i december, men priset på FN:s matkorg steg trots detta under året med sammanlagt 28,1 procent.

Det har igen blivit dags att ta plats vid skrivbordet för att fundera på jord- och skogsbrukets deklarationer. De stora dragen kring deklarationerna är lika som förut, och vill man hitta några nyheter att bjuda på så får man gå in på detaljer.

Deklarationsarbetet inleds naturligast genom att anteckna jordbrukets inkomster och utgifter på sida 1 och 2 i blankett 2. Här följer några aktuella kommentarer om vissa enskilda skattepunkter. Huvudgrupperingen följer som tidigare den mervärdesskattesats (24, 14 och 10) enligt vilken försäljningen eller inköpet har skett.

Försäljning som beskattas som kapitalinkomst i skogsbruket är förutom stockar och massaved också flis, vedklabbar och julgranar. Även inkomster av packade vedklabbar räknas hit. Inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, plogkäppar och dylikt räknas även de som skogens kapitalinkomst. Förädlade skogsprodukter och hyror för skogsmark utgör däremot jordbrukets inkomst.

Mervärdesskatten skall redovisas enligt anvisningarna på blanketten ”Deklaration av skatter på eget initiativ”. De efterfrågade mervärdesskatteuppgifterna är samma som tidigare år.

Ålands utsläpp av växthusgaser ska minska med 80 procent redan fram till 2030 och senast 2035 ska Åland vara helt klimatneutralt. Den tuffa och målsättningen har slagits fast av landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsrådet. Enligt Ålands Producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson öppnar detta nya möjligheter för jord- och skogsbrukare.