​Jordbrukets klimatvägkarta beräknar att om torvjordarnas utsläpp minskas, kolbindningen på mineraljordar effektiveras samt om biogasproduktionen och användningen av solenergi ökas på gårdarna är det möjligt att enligt nuvarande beräkningar minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser från nuvarande med upp till 29 procent till 2035 och med 38 procent till år 2050 utan att produktionen minskas.

​I måndags föll ett efterlängtat regn i Österbotten som likt många andra delar av landet upplevt värmebölja och torka. Regnet välkomnades av dikoproducenterna Stefan och Kjell Engman men enligt de har torkan redan påverkat skörden.

Magnus Östberg är jordbrukare i Sjundeå. Han exporterar en del spannmål till Estland och importerar all handelsgödsel därifrån. Han anser att jordbrukarna måste bli bättre på att hantera marknaden och internationell handel. Östberg är också missnöjd med det arbete hans egen producentorganisation gör.

​Familjen Granlids anrika äppelodling i åländska skärgårdskommunen Vårdö lägger nu sista handen vid sin miljösatsning på en våtmark som ska främja den biologiska mångfalden..

Varje sommar ska nötkreatur i båsladugårdar få vistas ute i minst sextio dagar. Den här sommaren utför Mellersta Österbottens miljöhälsovård intensifierad övervakning av betesgång. Det innebär i praktiken att en del gårdar kontrolleras en gång i månaden från maj till september.

Yrkesakademin förbättrar välmåendet för betesdjuren inom den egna dikoproduktionen. Tack vare två nya presenningshallar har djuren möjlighet att på effektivt vis söka skydd mot såväl stark hetta som regn.

Landskapsplanen Nyland 2050 kommer enligt SFP:s gruppordförande Björn Månsson i slutändan att avgöras i domstol och inte av politikerna. Frågor som bland annat järnvägsdepån på gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt, naturskyddsområden samt Tallinntunneln väcker skarp kritik.

Från den första juli ansvarar det producentägda slakteriet Tajma även för köttanskaffningen från fältet. Överlåtelsen blev ett officiellt faktum på en bolagsstämma strax efter midsommar.

Juni har varit regnfattigt i största delen av landet. Endast i Kymmenedalen och Södra Karelen har man ställvis fått till och med alltför mycket vatten i form av åskskurar. Torkan har särskilt hämmat utveckling och tillväxt särskilt i de sist sådda spannmålsbestånden och i vallarna. Man har varit tvungen att bevattna grönsaks- och jordgubbsodlingar för att trygga skörden.