EU-kommissionen vill halvera insatsen av kemiska och skadliga bekämpningsmedel fram till 2030. Då ska också minst 25 procent av jordbruksmarken i EU odlas med ekologiska metoder. Användningen av gödselmedel ska sänkas med en femtedel.
EU-kommissionen har presenterat två tunga strategimål som i allra högsta grad berör jordbrukets framtid. Den gemensam matstrategin ”Från jord till bord” och strategin för den biologiska mångfalden kan medföra stora förändringar för näringen.
Målsättningarna ingår som viktiga element i den så kallade gröna given för ett klimatneutralt EU fram till 2050, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen länge har förebådat. Lanseringen har försenats något på grund av coronakrisen.
De nya strategierna presenterades i Bryssel av EU:s klimatansvariga kommissionär Frans Timmermans, hälsokommissionären Stella Kyriakides och miljökommissionär Virginijus Sinkevičius.
Mindre gödsel och växtskydd
Det båda strategiförslagen kan i huvudsak kan sammanfattas i följande punkter:
Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska halveras fram till 2030 med utgångspunkt från det nuvarande läget. De varierande förutsättningarna i olika EU-länder ska i alla fall beaktas i sammanhanget.
Enligt kommissionen ska riskerna med kemiska bekämpningsmedel minskas genom att främja integrerat växtskydd. Grödorna ska skyddas med uthålliga biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder med låg risk.
Förlusterna via näringsläckage i marken ska minska med minst 50 procent utan att jordarnas fruktbarhet försämras. I praktiken ska användningen av gödselmedel sänkas med minst 20 procent.
En tiondel av odlingsarealen ska omvandlas till marker med hög biologisk mångfald. De ska tjäna återhämtningen av fågel- och insektsbestånd med särskilda landskapselement, ängsblommor och träda.
Användningen av antibiotika inom jordbruk och fiskodling ska halveras. Alla landsbygdsområden ska få tillgång till snabbt bredband fram till 2025. Detta ska främja modernisering och digitalisering av jordbruket.
Målen ska i alla fall uppdateras regelbundet så att de inte hamnar i konflikt med försörjningssäkerheten eller jordbrukets konkurrenskraft. Märkningen av uthålliga livsmedel och genmodifierade grödor ska också ses över.
Biologisk mångfald berör också skogen
Strategin för biodiversitet sträcker sig också till skogarna. Kommissionen vill bland annat utreda möjligheten att kompensera skogsägare för klimatåtgärder. Ambitionen är att uppmuntra biologisk mångfald och klimatneutralitet.
Skogsplantering för att stöda biologisk mångfald borde stödas. Företrädesvis gamla skogar kan fredas liksom också torvmark. Det förebyggande arbetet för att motverka skogsbränder ska fortsätta.
Kommissionen betecknar främst skogarna som ett viktigt CO2-lager medan skogens multifunktionella roller inte noteras i någon högre grad. Betydelsen för bioekonomin följs inte upp i sammanhanget.
En intressant iakttagelse är att EU:s klimatkommissionär, kommissionären för hälsa och matsäkerhet samt miljökommissionären spelade huvudrollerna då jord till bord-strategin presenterades i Bryssel, fastän själva temat mest handlade om jordbruk.
Agrarkommissionär Janusz Wojciechowski var inte närvarande. Enligt kommissionen blir det hans uppgift att koordinera åtgärdsförslagen för ett grönare jordbruk med ett omarbetat förslag till CAP-reform.
EU-jordbrukarnas centralorganisation Copa-Cogeca kritiserar de föreslagna EU-strategierna. Bönderna vill gärna arbeta för ett ännu miljövänligare jordbruk men kommissionens idéer slår helt fel, fastställer Copa-chefen Joachim Rukwied.
Han betecknar EU-strategierna som ett generellt angrepp mot Europas bönder. Kommissionens mål är inga lösningar. Istället ska jordbruket bära kostnaderna för det förstärkta miljö- och klimatskyddet. Vinnare blir producenterna i tredjeländer.