Den klass högstadieelever från Borgaregatans skola i Vasa som i våras deltog i det första Living Lab som ordnats inom ramen för ProAgria Lantbrukssällskapets treåriga projekt Farmer Time Finland i Österbotten, återvände nyligen till skoljordbruket vid YA – Yrkesakademin i Österbotten – för ytterligare en förmiddag med utlokaliserad undervisning.
Baserat på hur lärare och elever upplevde undervisningstillfällena vid YA, kan man dra slutsatsen att pilotstudien Living Lab är ett lyckat koncept.
Ann-Sofi Loo, lektor i matematik vid Borgaregatans skola berättar att alla lärare som undervisar i ämnen inom matematik och naturvetenskap fick inbjudan att delta, själv var hon snabbast på bollen i sin skola.
– Jag visste genast att: Ja! Jag vill vara med! Och så visste jag direkt vilken klass jag skulle åka med, de här eleverna är ivriga, målmedvetna och duktiga och det har varit jätteintressant.
Ann-Sofi, som själv är uppvuxen på en mjölkgård i Liljendal, tycker det är viktigt att dagens ungdomar får se varifrån maten kommer och framförallt; vilket jobb det ligger bakom.
– Förra gången var det allmän presentation av stället och vi var runt och kollade djur, minns hon. Det gav en helhetsbild av platsen, en bra grund och eleverna var nog imponerade. Idag var det mera specifikt inriktat på vissa saker, så det var en bra kombination.
Precis som i våras togs eleverna emot av Anders Grannas, lektor vid YA, och Åsa Nygård, driftsledare vid YA:s skoljordbruk. Åsa tycker det är bra att skolelever får komma ut och bekanta sig med jordbruket.
– Förhoppningsvis får de upp ögonen för branschen och kanske lär de sig något nytt, säger hon.
En tanke med Living Lab är också att locka unga till naturbrukssektorn.
– I år har vi en stor klass med femton elever på landsbygdsföretagarlinjen vid YA och av dem är hälften jordbrukarbarn och andra hälften inte, säger Åsa. Vi vill gärna ha fler elever hit och man måste inte ha ett jordbruk hemma för att kunna gå här.
Konkreta skoluppgifter
Tre olika sorters uppgifter utgjorde schemat för förmiddagen. Först fick de lösa matematikuppgifter och bland annat räkna ut skördemängd som funktion av gödselmängd samt slaktvikt som funktion av ålder.
– Det handlade om gödsel och sockerbetor och om hur mycket gödsvinen ökar i vikt med ålder, berättar Ann-Sofi. Det var konkreta exempel och inte enbart en graf på ett papper som bara är tomma siffror.
Därefter fick eleverna bekanta sig med olika grödor genom att dofta, känna och eventuellt smaka på dem för att gissa vilka de var. På bordet låg sockerbeta, foderärter, kummin, vete och korn samt OVR (OhraValkuiaisRehu – kornproteinfoder) och vassle uppradade.
Under genomgången visade Åsa på skillnader mellan spannmålen och gav grundläggande information om grödorna, hur de odlas och vad de används till.
Skoljordbruket på YA mäter 120 hektar, varav en del är i bete och en del i vall. Det odlas kummin på 7 hektar och sockerbetor på 12 hektar för försäljning.
På gården finns även 320 slaktsvin i fyra omgångar per år, dit kommer de som 30 kilo och åker iväg på slakt vid 125 kilo. De får soja- och antibiotikafritt foder.
– Grisarna äter 150 ton korn per år samt en del vete vilket är väldigt mättande, förklarar Åsa. Och för att de ska få protein ger vi dem ungefär 30 ton foderärter per år, något som de växer jättesnabbt av.
Vassle som är en färskvara och biprodukt av osttillverkning köps in till skoljordbruket som ytterligare proteinfoder. Av det äter grisarna tre ton i veckan och mängden ökar ju äldre grisarna blir.
– Fem gånger om dagen ger vi dem en lös sörja, en gröt, som består av OVR, korn, vassle, ärter och vete, förklarar Åsa. Grisarna äter upp det på fem minuter.
Vikten av jordanalys
Anders Grannas tog i sin tur ut eleverna till en närliggande åker för att förevisa hur man med hjälp av spade och markkarteringsborr kan få en diagnos på hur marken mår.
– Vi gör en spaddiagnos och kollar rotutveckling och lite olika jordtyper och ser om vi hittar en plogsula i marken, förklarar han. Och så övar vi på att ta markkarteringsprov med en markkarteringsprovborr för att ta reda på vilka näringsämnen som finns i jorden och vilka man måste tillsätta.
Eleverna får veta att jordproven sätts i en ask och sänds till laboratorium för analys och att man då bland annat får reda på mullhalt, jordart, vilka näringsämnen jorden innehåller och jordens surhetsgrad samt vad man kan göra och tillföra för att höja pH på åkrarna.
Markkarteringen bör förnyas vart femte år och det behövs ett jordprov per varje fem hektar.
– Vi vill göda grödorna på ett optimalt sätt, säger Anders. Om vi tillför för mycket av något näringsämne riskerar det att rinna ut i vattendragen och bidrar då till övergödning av Östersjön. Därför är det noga med att bönderna kontinuerligt förnyar sina jordprov.
Känns som en utflykt
Tea Grönlund och Agnes Ström som går i nian upplever besöken på YA som roliga.
– Det har varit intressant att få se hur man håller igång ett jordbruk, säger Tea.
Och Agnes fyller i:
– I våras fick vi se hur kor och grisar lever och hur det ser ut där dom håller till.
Båda tycker att Living Lab är bra upplägg som de skulle rekommendera åt andra om tillfälle ges.
– Man far på utflykt och det känns inte som att det är skola och vanliga lektioner, menar Tea.
– Och vi får lära oss nya saker, men det är inte samma saker som i skolan, säger Agnes.
Victoria Vikstrand som är projektledare för Farmer Time Finland i Österbotten berättar att av de tre högstadieskolor i Vasa och Korsholm som fick inbjudan att delta, så var Ann-Sofi Loo vid Borgaregatans högstadium den enda som nappade.
– Jag hoppas att projektet får en fortsättning så att också andra får möjlighet att komma hit och se hur det går till, säger Ann-Sofi. Det kan vara svårt för en vanlig gård att ta emot en hel skolklass, men här har de möjlighet och så finns det lärare och duktigt branschfolk som kan mycket.
– Vår målsättning med Farmer Time är att det ska bli nationellt, att det ska finnas nån typ av Farmer Time-modell i varje ProAgria-region i Finland, säger Victoria. Projektet kommer ännu att fortsätta hela vårterminen 2026 och vi har redan många utvecklingsplaner.
EU-uppmärksammat projekt
Farmer Time Finland i Österbotten som sammanför ungdomar och lantbruksproducenter med hjälp av virtuella lantgårdsbesök har förövrigt nominerats till den årliga EU-tävlingen ARIA – Agricultural and Rural Inspiration Awards, som sedan 2019 lyfter fram lokalt genomförda projekt vilka har fått EU:s landsbygdsfinansiering och anses vara gröna, smarta, socialt inkluderande, innovativa och hållbara.
Temat för i år är generationsväxling, fokus ligger på projekt som stöder landsbygdens ekonomi och som inspirerar unga att påverka landsbygdssamhällenas framtid.
– Det är ett erkännande att vi har gjort något nytt och innovativt som gynnar landsbygdsnäringarna samtidigt som barn och ungdomar får mera kunskap och insikt i dem, säger Victoria. Lantbruk börjar vara en väldigt främmande bransch för många unga.