EU:s nya livsmedels- och biodiversitetsstrategier är ambitiösa och viktiga delar av den gröna given – men båda strategierna måste beakta finländska förhållanden. Det understryker EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew).
Enligt den nya livsmedelsstrategin, ”Farm to Fork”, vidtar unionen ett stort antal åtgärder för att åstadkomma en mer motståndskraftig, hållbar och hälsosam livsmedelsförsörjning fram till år 2030.
Han understryker vikten av att livsmedelsstrategin, som nu ska granskas av Europaparlamentet, beaktar nordiska förhållanden. Den finländska livsmedelsproduktionen ligger redan i framkant, inte endast bland EU-länderna, utan globalt.
Vi måste säkerställa att producenter som redan har vidtagit åtgärder i rätt riktning inte straffas, utan belönas, och att bland annat målsättningen om ett halverat användande av bekämpningsmedel är rimlig under nordiska förhållanden, säger Torvalds.
Även EU:s biodiversitetsstrategi, ”Bringing nature back into our lives”, syftar till att skapa en mer hållbar och motståndskraftig union. Det sker genom målsättningar och uppföljningsverktyg som ökar den biologiska mångfalden till år 2030.
Jag välkomnar ambitionen men är lite orolig för att kommissionen inte har beaktat skillnaderna mellan medlemsländerna i tillräcklig grad, säger Nils Torvalds.
Han betonar att det hållbara skogsbruket i Finland visar att en miljömedveten industri är lika viktig som nya, större skyddsområden. Vårt hållbara skogsbruk, som sitter på avancerade verktyg för att följa upp verksamheten, är ett föredöme för resten av unionen.
Precis som vad gäller livsmedelsstrategin är det viktigt att föregångare på klimatområdet inte straffas för att de var först med den gröna omställningen. Kommissionens målsättning att freda stora arealer av skog och torvmark kan vara besvärlig, befarar Torvalds.