Drönarna tar allt större plats i jord- och skogsbruket. På Skogsnolia 2026 blev det tydligt att tekniken redan förändrar hur skogen inventeras – men också att lagstiftningen bromsar utvecklingen.
Blivande skogsbruksingenjörer från yrkeshögskolan Novia besökte Skogsnolia 2026 i Umeå en lördag i maj med målsättningen att ta reda på hur drönartjänster används inom jord- och skogsbruket.
En sak stod snabbt klar – drönare är inte längre framtid, utan nutid. Utvecklingen går snabbt, och användningen ökar stadigt.
Jämfört med Finland verkar Sverige i dagsläget ligga något före i praktisk användning. Under mässan mötte vi flera företag som visar hur tekniken redan gör konkret nytta i fält.
Användarvänlig programvara
Erik Hermansson från Global Forester berättade om hur deras drönare använts i stor skala efter stormen Johannes, som orsakade omfattande skador i Sverige i slutet av 2025.
Företaget har varit involverat i inventering av över 500.000 hektar skog. Med hjälp av drönare kan man snabbt skapa ortofoton över stora områden – en hektar fotas på så lite som 15 sekunder.
Detta ger en helt ny överblick över skogssituationen och möjliggör snabba beslut efter till exempel stormfällningar.
Global Forester erbjuder en användarvänlig programvara som guidar operatören vid flygning. Drönaren samlar automatiskt in bilder som omvandlas till så kallade snabbortofoton. Dessa kan analyseras direkt ute i skogen eller tas med till kontoret för vidare bearbetning.
Lagstiftningen ett hinder
Samtidigt pekade Erik Hermansson på att lagstiftningen i dagsläget är ett av de största hindren för utvecklingen.
Enligt gällande EU- och svenska regler måste drönaren i de flesta fall flygas inom synhåll (så kallad VLOS, Visual Line of Sight), vilket innebär att piloten hela tiden ska kunna se drönaren med blotta ögat.
Det finns inget exakt fast maxavstånd, men i praktiken handlar det ofta om några hundra meter beroende på sikt och drönarens storlek. För större arealer i skogsbruket begränsar detta effektiviteten jämfört med flygning bortom synhåll.
Hermansson lyfte också fram att drönartekniken kan bidra till att nå både hållbarhets- och klimatmål. Eftersom inventering går snabbt och relativt billigt får man möjlighet att i större utsträckning följa upp avverkningar i detalj, till exempel kontrollera drivningsskador, hänsyn till sparträd och andra miljöåtgärder.
Ett annat företag vi träffade var Arboair, representerat av Jacob Hjalmarsson. Deras fokus ligger på analys av insamlade drönarbilder.
Skogsägare och entreprenörer kan själva samla in data och sedan skicka materialet till Arboair, som levererar analyser av bestånd, trädslag och skogstillstånd. Hjalmarsson var tydlig med att tekniken inte ersätter skoglig kompetens:
– Skogsfackmän behövs fortfarande för att fatta besluten. Vi levererar beslutsunderlaget.
De använder i sina bilder fotogeometri för att få en 3D-bild av skogen. Enligt Arboair är detta en effektivare metod än laserskanning som de menar att kommer att minska inom skogsdatainsamling.
Drönare klassas som ”luftfartyg”
Stefan Storgård från Greenfarmer lyfte drönarnas potential inom jordbruket, där de bland annat används för att övervaka grödor och upptäcka stress i växtligheten.
Samtidigt arbetar han aktivt med regelverksfrågor, särskilt kring spridning av växtskyddsmedel.
I dag är det i princip förbjudet att sprida växtskyddsmedel från luftfartyg inom EU och Finland – och drönare klassas juridiskt som luftfartyg, på samma sätt som helikoptrar.
Därför krävs i regel särskilda dispenser, vilket bromsar utvecklingen. Samtidigt pågår arbete för att förändra regelverket och möjliggöra mer precis och hållbar spridning med drönare.
Sammanfattningsvis visar Skogsnolia 2026 att drönartekniken håller på att bli ett naturligt verktyg i både skogs- och jordbruk. Den stora styrkan ligger i snabbheten och mängden data som kan samlas in och analyseras. Samtidigt utvecklas användarvänligheten, vilket gör tekniken allt mer tillgänglig även för mindre aktörer.
Enligt de intervjuade så är skogsdatainsamling med drönare som t.ex. inventering av skogsskador mera i utbrett användning i Sverige än i Finland.
Det är tydligt att drönarna är här för att stanna – och att deras roll i det gröna näringslivet bara kommer att växa.
TEXT & FOTO
Mats Wiklund & Fredrik Värnström