Juha Marttila har varit ordförande för MTK sedan 2009. Samarbetet mellan de två producentorganisationerna har alltid varit både naturligt och smidigt säger husdjursbonden från Lappland.
- Alla nyheter
- Jordbruk
- Skogsbruk
- EU
- Globalt
- SLC
- Opinion
- Maskin & teknik
- Landsbygdsnäringar
- Marknad
- Livet på landet
- Veckans Tok
- Tema
- Yle


De är nästan jämngamla, Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund och tidigare kanslichefen vid Jord- och skogsbruksministeriet, Jarmo Vaittinen.

I många år försökte ÖSP och SLC bromsa strukturomvandlingen inom jordbruket. Men när de flesta andra ville annorlunda var det svårt att bibehålla det traditionella familjejordbruket. Det säger Stefan Thölix, som blickar tillbaka på sin mycket aktiva tid inom producentrörelsen.

Åländska Louise Karlsson, 74, har själv skrivit historia under SLC:s 75-åriga historia. För 24 år sedan var hon var nämligen den första kvinnan att ta plats i förbundets styrelse.

Två av SLC:s trotjänare under de senaste decennierna är Tage Ginström och Holger Falck. Tage Ginström jobbade vid SLC 1971-2010, först som organisationsfunktionär och från 1995 som verksamhetsledare. Holger Falck var centralförbundsordförande 2000-2017.

När SLC jubilerar och fyller 75 år så fyller ett av dess dotterbolag, Jordägarnas Värderingscentral, 60 år vid årsskiftet. Centralen grundades i samband med inlösningarna för de stora vattenkraftsprojekten i norra Finland, men idag har den en betydligt bredare verksamhetsbild.

Från mitten av femtiotalet och fram till EU-medlemskapet var vår lantbruksinkomstlag, som bondeorganisationerna jobbade hårt för, med om att trygga jordbruket som näring och som matförsörjare i Finland. Vid EU-inträdet försvagades också producentförbundens, SLC:s och MTK:s, inflytande över prisbildningen för jordbruksprodukterna. Vi fick dock rätt att i fortsättningen förhandla om de nationella inkomststöden, något som i sig är unikt, inte bara i EU men i hela världen, konstaterar Micke Godtfredsen i en historisk tillbakablick. Läs mer i fredagens temanummer: SLC 75 år!

Ett optimalt foder är en framgångsfaktor inom mjölkproduktionen. Men parallellt med utfodringen är aveln också mycket viktig. Hedemo Gård i Markby har alltid satsat på avelsarbetet och efter generationsväxlingen 2018 är det Tea Hagman som ansvarar för den biten.

Det verkar som att mjölkkor generellt vill ha en liggplats nära foderborden i ladugården. Och det är de äldre, mer rutinerade kossorna, som oftast upptar dessa platser. De yngre får i större grad nöja sig med liggplatser längre ifrån både foder- och mjölkningsstation visar en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I Svante och Lillemor Engströms dikostall i Nagu står korna på rad och mumsar i sig hö. Det är tidig eftermiddag och gårdens 75 dikor har fått sin sista matranson för dagen. Den är så pass stor att höet räcker till kvällen. Korna är av raserna hereford, aberdeen angus och charolais. De trivs i det öppna och rymliga dikostallet där de kan röra sig fritt och gå ut och in när de vill.

De riksomfattande Ekodagarna i Seinäjoki förra veckan behandlade högaktuella frågor om klimatförändringar och artförlust samt de lösningar som ekologisk odling kan ge på dessa utmaningar. I enlighet med temat bjöd evenemanget också på presentationer av hur man på de österbottniska slätterna producerar mjölk och kött med ekologiska metoder.

Fram till 18.10.2021 har det i år gjorts 45 anmälningar om vargangrepp mot får enligt jord- och skogsbruksministeriets Viltskaderegister. 44 av dessa ledde till ersättningar på sammanlagt nästan 91.000 euro.