Åren 2011-2020 dog 60 personer i trafikolyckor där en traktor var inblandad. I 21 av fallen var den avlidne traktorns förare eller passagerare. I dessa fall var det vanligt att personen som avled slungades ut från hytten och hamnade under traktorn.
Institutet för Olycksinformation (OTI) har sammanställt statistik för trafikolyckor med dödlig utgång där en traktor var inblandad. Statistiken gäller åren 2011–2020 och omfattar inte traktorfyrhjulingar och sjukdomsfall. Av de 60 fordon som här benämns som traktorer var 48 lantbruks- eller trafiktraktorer, sex hjullastare eller grävmaskiner på hjul och övriga sex andra motorredskap.
Sammanlagt avled 60 personer i olyckorna. 18 av dem var traktorns förare och tre passagerare. 25 befann sig i det andra fordonet. Dessutom avled fem cyklister och nio fotgängare. Hälften av de avlidna fotgängarna och cyklisterna var över 65 år gamla.
Av de omkomna som befann sig i traktorn var fyra i en traktor utan hytt och 17 i en säkerhetshytt. Tio av de som befann sig i en säkerhetshytt flög i olyckan helt eller delvis ut ur hytten. Sammanlagt 14 personer dog alltså för att de hamnade utanför traktorn.
Esa Räty, trafiksäkerhetschef vid OTI, berättar att han blev förvånad över antalet dödsfall som förorsakades av att den som befann sig i traktorn slungades ut.
– När traktorn krockar eller välter förblir en modern hytts ram ofta intakt. Och i en kollision är traktorn ofta det större fordonet, som klarar kollisionen bättre. Sitter du fastspänd med säkerhetsbälte är du alltså förhållandevis trygg. Jag rekommenderar därför att du använder säkerhetsbälte i traktorn alltid när det är möjligt oberoende om du kör eller är passagerare, särskilt när du är på en landsväg, säger Räty.
Av de granskade 60 olyckorna var 15 singelolyckor, alltså olyckor där traktorn var den enda parten.
– Det kan till exempel röra sig om en olycka där traktorn har en rundbal på frontlastaren, balen har fallit, traktorn har kolliderat med balen och vält, nämner Räty som exempel på den här typens olycka.
Vanligt med påkörning bakifrån
Trafikolyckor med dödsfall utreds alltid av undersökningskommissionerna för trafikolyckor. Utredningen tar inte ställning till skuld- eller ersättningsfrågor. Den parten som på basen av utredningen anses ha spelat en större roll i att olyckan skedde anges i undersökningsrapporten ha vållat olyckan. Undersökningsrapporterna och kommissionernas förslag används för att förbättra trafiksäkerheten.
I 37 av de 60 granskade fallen ansågs traktorföraren ha förorsakat olyckan. I fem av dessa var traktorföraren berusad. De flesta förarna var i åldersgruppen 25–64 år, alltså vuxna i arbetsför ålder. Endast fyra traktorförare var under 20 år.
När traktorföraren ansågs ha vållat olyckan var det vanligt att traktorn körde av vägen. Detta skedde i tolv fall.
I olyckorna där en fotgängare förolyckades var tre backningsolyckor och två skedde på ett övergångsställe. De övriga var alla av olika typ. Fallen där en cyklist omkom skiljde sig alla från varandra.
En liten kollision med traktorn kan leda till en allvarligare olycka för det andra fordonet.
– Det kan röra sig om fall där det andra fordonet i landsvägshastighet kolliderat med traktorns släpvagn, och det andra fordonet sedan har hamnat på den mötande trafikens körfält, säger Räty som exempel.
I de olyckor där motparten förorsakade olyckan var det vanligast att traktorn blev påkörd bakifrån (nio fall).
– I fyra av de här olyckorna var det en traktor som höll på att slå växtligheten vid vägrenen som blev påkörd bakifrån av ett annat fordon, nämner Räty.
Näst vanligaste orsaken var motsatta körriktningar (sju fall).
Dagtid vid bra före
De flesta olyckorna skedde dagtid (46 stycken), vid torrt väglag när temperaturen var över noll grader (38 stycken), på glesbygden (45 stycken).
Man kan alltså dra slutsatsen att de allvarligaste trafikolyckorna med traktor oftast inte förklaras av dåligt väglag eller mörker.
Bara tio olyckor skedde när det var mörkt. Av dessa förorsakades sex stycken av motparten, två var singelolyckor.
Tio olyckor skedde när vägen var fuktig eller våt.
I två olycksfall var det torrt vinterväglag och i nio fanns det snö eller is på vägen. I ett fall fanns ingen information om väderleken att tillgå.
Inga stora förändringar i olyckstrenden
OTI har också sammanställt statistik över trafikolyckor som ersatts av trafikförsäkringen. Åren 2011–2020 var 14.567 traktorer (och motorredskap) inblandade i sådana här trafikolyckor på vägar och gator. Backningsolyckor, krock med en vid vägkanten parkerat fordon eller annat hinder samt kollisionsolyckor var de vanligaste olyckorna.
I 68 procent av fallen ansågs traktorföraren och i åtta procent av fallen motparten ha förorsakat en kollision. I nästan vart fjärde fall handlade det om en singelolycka.
Var tionde trafikolycka som förorsakades av en traktor ledde till personskador. Årligen betalas ersättning för personskador för ungefär hundra förare eller passagerare i traktor eller motorfordon.
Esa Räty berättar att trafikolyckor med traktor förekommit ganska jämnt de granskade tio åren, med undantag av coronaåret 2020 då trafikmängderna sjönk och därmed också antalet trafikolyckor överlag.
– Allmänt är det skäl att fästa uppmärksamhet vid att traktorn syns i trafiken, vilket förebygger olyckor. Strålkastarna och blinkrarna ska vara i skick, liksom också släpvagnens baklyktor, påminner Räty.